Allmänna arvsfonden delar ut 12,5 miljoner kronor till organisationen Amanahs projekt ”Tro på tillit” i Malmö. Experter är dock kritiska och menar att en av projektets företrädare tydligt gett uttryck för islamism.

Bakom organisationen Amanah, som bildades för tre år sedan, står den sunni-muslimske imamen Salahuddin Barakat, även ordförande för Islamakademin i Malmö, och rabbinen Moshe-David HaCohen. Initiativet kom i samband med den ökande antisemitismen i Malmö och den flykt av judar från staden som eskalerat under senare år. På Amanahs webbplats står att målet med deras arbete är att motverka antisemitism och islamofobi, samt bygga tillit.

Amanahs arbete har hyllats av många och 2019 fick organisationen Malmö Stads årliga pris för mänskliga rättigheter. I juni beslutade Allmänna arvsfonden att dela ut drygt 12,5 miljoner kronor i stöd till organisationens fortsatta arbete. 

Ifrågasätter effekten

Experter inom islamism ställer sig dock kritiska till projektet och ifrågasätter dess verkliga effekt, då ingen oberoende utredning av Amanahs tidigare arbete gjorts. De pekar på att företrädaren Salahuddin Barakat i andra sammanhang och som imam ger uttryck för en fundamentalistisk inställning till islam och Koranen, i vilken allt från kalifat (en stat styrd av islam) och sharialagar med dödstraff för apostasi (att lämna islam) till antisemitism är tydliga. 

– Salahuddin Barakat har en klar politisk ambition, han vill förändra samhället i en islamistisk riktning och vill upprätta ett kalifat. Det är definitionen på en islamist, säger Johan Westerholm, som forskat om islamism i många år och är författare till boken Islamismen i Sverige: Muslimska brödraskapet.

Det här är mycket pengar, och det är starka krafter. Landar man fel kan det få irreparabla konsekvenser …

– Johan Westerholm, chefredaktör på Ledarsidorna.se, expert på islamism

Westerholm är djupt tveksam till att dela ut så mycket pengar till Amanah utan att veta var projektet kommer att landa.

– Varför flyr fortfarande judar från Malmö? Situationen är fortfarande akut, då måste man ställa sig frågan om projektet varit så lyckosamt. Motiverar det en satsning på 12 miljoner?

Innan några pengar delas ut vill Johan Westerholm se en grundlig undersökning av Amanahs tidigare arbete och hur det fallit ut, utförd av en extern part såsom statskontoret eller norska riksrevisionen.

– Det här är mycket pengar, och det är starka krafter. Landar man fel kan det få irreparabla konsekvenser, såsom en fortsatt resa mot ett judefritt Malmö och att man ger fel krafter legitimitet.

Nära islamistiska miljöer

Att Salahuddin Barakat har ett starkt inflytande över Sveriges muslimer och svenska politiker i Malmö är välkänt. Inofficiellt betraktas han som Malmös vice borgmästare säger Johan Westerholm och menar att han etablerat sig som den naturliga samarbetspartnern för den politiska miljön.

– Alla kommunalråd i Malmö måste förhålla sig på något sätt till Salahuddin Barakat. Han har utbildat sig på de stora muslimska lärosätena och har ett enormt inflytande och är en stark symbol för muslimerna.

Genom Amanahs projekt har han stor möjlighet att påverka Sveriges muslimer, vilket kan få en positiv effekt, men inte nödvändigtvis, enligt Westerholm.

– Det han säger i ett specifikt projekt är underordnat. Det är vad han representerar och det som han säger på fredagsbönen som har betydelse.

– Och de som tillhör samma skola som honom har inte alls den här förlåtande synen på judar, apostater, hbtq-personer och så vidare, de är inte alls lika förlåtande som han ger intryck av att vara.

Vidare hänvisar Westerholm till Niklas Orrenius intervju i DN 2018, där Salahuddin Barakat säger att dödsstraff för apostasi inte är aktuellt ”i något land som det är nu”. 

– Men i nästa andetag talar han om det muslimska idealsamhället som styrs av en rättfärdig kalif som upprätthåller ordningen, och att det där skulle vara dödsstraff på att lämna islam.

Enligt Westerholm är det dessutom väldokumenterat att Salahuddin Barakat i 20 års tid konsekvent befunnit sig i eller nära kärnan av Sveriges islamistiska miljöer, såsom Islamiska förbundet och Stockholms Moské, som är starkt kopplade till Muslimska brödraskapet. 

Arvsfonden positiv

Hans Andersson, enhetschef på Arvsfondsavdelningen vid kammarkollegiet, har däremot en positiv bild av Amanahs projekt och säger i ett mejl till Epoch Times att de inte ser några problem med Barakat som företrädare.

– Den bild vi har fått av Salahuddin Barakat är att han är emot extremism och antisemitism, säger han och tillägger att det också är något han tydligt visat i sin gärning.

Vidare menar han att Arvsfonden inte har några krav på att någon som tillhör en viss religion öppet ska ta avstånd från delar av den religionens heliga skrifter.

– De är ju alla föremål för personliga tolkningar. Däremot kommer vi att agera om någon företrädare för ett arvsfondsprojekt skulle agera antidemokratiskt, säger han.

Hans Andersson betonar också att projektet består av många samarbetsorganisationer från olika delar av det svenska samhället som kommer att ha insyn i projektet.

– Vi kommer att följa detta projekt noggrant och ha en löpande dialog med Amanah om hur projektet fungerar. Som alla arvsfondsprojekt kommer även detta att varje år lämna in årsrapporter till oss som ska godkännas innan projektet kan fortsätta med arvsfondsmedel. Vi kommer även att göra kontrollbesök för att följa upp hur medlen använts, säger han.

Nya demokrativillkor

2018 tillsatte regeringen en utredning för att se över demokrativillkoren i samband med statlig bidragsgivning. Ett förslag till ny lagstiftning lades fram 2019, där bland annat företrädarnas åsikter och värderingar vägs in, vilka ska vara förenliga med svenska samhällets grundläggande värderingar. Lagförslaget har dock försenats då kulturministern begärt att utredaren ska titta på hur det påverkas av GDPR, och väntas vara klart vid årsskiftet 2022-23.

Johan Westerholm säger att förslaget har vunnit gehör från Polisen, Säkerhetspolisen, Domstolsverket och Skatteverket, och att Folkhögskoleföreningen i Sveriges kommuner och regioner valt att implementera så mycket som möjligt redan innan förslaget blir till lag, då de haft problem med pengar som går till fel typer av verksamhet.

– Det är ingenting som hindrar att Allmänna Arvsfonden gör likadant, säger Westerholm.

Enligt hans tolkning kan Barakat enligt det kommande regelverket inte vara företrädare för en organisation som uppbär statsbidrag. 

– Han får tycka som han vill, vi har åsikts- och yttrandefrihet, men vi ska inte pumpa in pengar i organisationer som har företrädare som är villiga att riva upp nuvarande regeringsform, säger han.

Hans Andersson säger att Arvsfondsdelegationen tagit hänsyn till det nya lagförslaget, men menar att det överlämnats flera olika förslag på demokrativillkor och att det finns några viktiga skillnader dem emellan. 

– Det är därför svårt att veta hur dessa efterlängtade demokrativillkor kommer att se ut i framtiden. Vi har dock haft samtliga liggande förslag för ögonen när vi gjort bedömningen av Amanahs lämplighet att driva ett arvsfondsprojekt, säger han.

Johan Westerholm menar att Anderssons uttalande är direkt missledande.

– Det enda förslag som är aktuellt för Arvsfonden är Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället, SOU 2019:35, säger han och tillägger att Arvsfondsdelegationen, som är en av remissinstanserna, inte helt ställer sig bakom lagförslaget i sitt remissvar, då man anser att problem kan uppstå om bidragstagare ska ta ansvar för värderingar som finns inom samarbetsorganisationer.

Dubbla budskap

Sameh Egyptson, islamolog och doktorand i interreligiösa relationer vid Lunds universitet, delar Westerholms uppfattning om Salahuddin Barakat, och är kritisk till Allmänna arvsfondens bidrag till Amanah.

– Barakat säger naturligtvis inte att han vill införa kalifat i ansökan, men de små detaljerna som han ger uttryck för på Facebook och Twitter visar att han är islamist, säger han.

Egyptson har länge forskat på islamism och skrivit böckerna Erövringen: Muslimska brödraskapets infiltration av Sverige och Holy White Lies. 

Han menar att islamisterna ofta använder dubbla budskap, att man säger en sak till svenskar och en annan till sina egna, för att uppnå det man ser som goda mål.

– Det handlar om att man talar med kluven tunga, vilket är legitimerat av deras tradition. 

Till exempel gör islamisterna allt för att framstå som enbart en religion, vilket svenskar ofta tror på, säger Sameh Egyptson. Han menar dock att politisk islam skiljer sig markant från den islam som den stora majoriteten muslimer utövar i Sverige. 

– Man måste förstå att politisk islam är en ideologi, en politisk ideologi, på samma sätt som fascism, kommunism och nazism, säger han och tillägger: 

– Svagheten hos den västerländska demokratin är att man har inte tagit den debatten på samma sätt som man gjorde med nazismen och fascismen.

 

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!