Europa firar sin tidiga musik
Konsert i lördags i Uppsala domkyrka. Foto: Peter Pontvik


Utöver Johann Sebastian Bachs födelsedag, är 21 mars European Day of Early Music. Klockan 19 presenterar Stockholm Early Music Festival nyupptäckt musik ur Düben-samlingen i Tyska kyrkan i Stockholm. 

European Day of Early Music initierades för fem år sedan av Stockholm Early Music Festivals grundare Peter Pontvik.

– Jag tyckte det behövdes ett speciellt sätt att uppmärksamma den tidiga musiken, som vi lite grovt kallar barock-, renässans- och medeltidsmusik hopflätat – den musik som slutar med Johann Sebastian Bach, berättar Pontvik.

Bachs födelsedag på vårdagjämningen den 21 mars var en bra symbol för att lansera och fira den europeiska dagen, som snabbt fick stöd från såväl UNESCO som av Europeiska kommissionen. Sedan dagen skapades för fem år sedan har intresset vuxit sig allt större, och idag kommer ett hundratal konserter hållas i 20 länder.

Düben-samlingen omfattar drygt 2000 verk från fler än 300 kompositörer, främst kyrklig vokalmusik från 1600-talet och tidigt 1700-tal. På konserten "Sacred Treasures" i Tyska kyrkan ikväll kommer man bland annat att framföra verk av Dietrich Buxtehude, Franz Tunder och Orlando Di Lasso som inte har framförts tidigare.

Peter Pontvik är tonsättare, ensembleledare, musikproducent och musikforskare. Foto: Iman Kayyathan

– Jag skulle inte säga att det är "gammal" musik, utan jag skulle säga att den är väldigt modern på så sätt att vi har märkt att den tilltalar nutida människor på ett väldigt speciellt sätt. Den talar ett rakt språk in i människors hjärtan, om jag får vara lite poetisk. Den har en inneboende kraft och är också lättsmält.

Programmet, som dirigeras av Stefan Parkman, är en tysk-svensk samproduktion, med en solistensemble ur WDR Rundfunkchor Köln, samt Uppsala Akademiska Kammarkör och en barockensemble. Konserten är en av två konserter som European Broadcasting Union (EBU) kommer att direktsända över hela Europa ikväll. Den andra sänds från York i England.

Det är roligt att ett svenskt initiativ som European Day of Early Music har fått rötter i Europa, säger Pontvik, eftersom Sverige dessvärre inte har betytt så mycket för den tidiga musiken internationellt sett. Sverige har alltid varit ett perifert land, rent geografiskt.

Kanske är det därför som Sverige saknar en liknande scen för tidig musik som finns i exempelvis England och Tyskland.

Tyska kyrkan. Foto: Sarah Tehranian

– Själva vaggan för den tidiga musiken finns i Centraleuropa; Tyskland, Italien, England, Frankrike. Om man tänker på renässans och Italien är det en bild som smälter ihop. Så på grund av sitt perifera läge har Sverige inte riktigt hängt med. Jag tror att vi måste återskapa intresset.

Det var en av anledningarna till att Peter Pontvik grundade Stockholm Early Music Festival 2002. Den fungerar som en plattform för svenska och utländska musiker att återupptäcka den tidiga musiken på ett högkvalitativt och internationellt sätt.

– Jag har känt att det finns en skatt i den tidiga musiken som bör komma fram på ett annat sätt, säger Peter Pontvik.

Med European Day of Early Music, som är ett samarbete med Réseau Européen de Musique Ancienne (REMA) som Pontvik varit ordförande för i flera år, vill han visa på mångfalden i det musikhistoriska arvet. Dagen har välkomnats av kända musiker som den spanska kompositören Jordi Savall, som specialiserat sig på tidig musik.

– Liksom en av Dostojevskijs karaktärer, som säger att "skönhet kommer att rädda världen", tror vi på konst som är nyttig för samhället; konst som genom skönhet, elegans, sinnesrörelse och andlighet har förmåga att transformera oss och intensifiera vår känslighet och solidaritet, säger Jordi Savall enligt Early Music Day's hemsida.

Konserten i Tyska kyrkan direktsänds via Sveriges Radio och European Broadcasting Union (EBU).

Nova Ars Cantandi framförde för första gången i modern tid "Vesper of the blessed Virgin" av den italienske kompositören Giovanni Battista Bassani (1647-1716) på Europeiska Dagen för Tidig Musik 2015 i Milano, Italien.

Fakta

Düben-samlingen

Düben-samlingen består av över 30 000 handskrivna blad, och sammanställdes av olika medlemmar i släkten Düben som var hovkapellmästare under stormaktstiden.

Samlingen speglar musiklivet i städerna kring Östersjön, men har också starka inslag av italiensk musik och även engelsk och fransk. Fransk operarepertoar från Lullys tid är den största profana delen av samlingen. Den innehåller även musik som komponerades vid det svenska hovet.

Källa: Uppsala universitet