Europa avbryter samarbete med Kina
Reinhard Bütikofer, ordförande för EU-parlamentets Kinadelegation och kritiker till Pekings behandling av Hongkong och interneringen av uigurer i arbetsläger. Bütikofer är en av de parlamentariker som utsatts för sanktioner. Foto: Henning Kaiser/DDP/AFP via Getty Images


Europaparlamentet har beslutat att frysa ratificeringen av ett investeringsavtal mellan EU och Kina tills Peking lyfter sanktioner mot EU-parlamentariker. Samtidigt drar sig Litauen ur samarbeten med Kina och klassar kommunistregimens behandling av uigurer som folkmord. 

Den kinesiska regimen införde i mars sanktioner mot ett flertal europeiska organisationer och politiska representanter, inklusive fem medlemmar i Europaparlamentet och dess underutskott för mänskliga rättigheter. Sanktionerna infördes som återgäldning för EU:s sanktioner mot fyra kinesiska tjänstemän och en organisation på grund av de brott som begås mot den uiguriska minoriteten i Xinjiang. 

Fördömer Kinas sanktioner

I en resolution, antagen den 20 maj, fördömer europeiska lagstiftare ”på starkast möjliga sätt” sanktionerna Peking nyligen infört mot ett flertal europeiska individer och organisationer.

Enligt resolutionen har alla överväganden av Europeiska parlamentet kring det övergripande handelsavtalet mellan EU och Kina, samt alla diskussioner om den normalt sett obligatoriska ratificeringen av detta avtal, ”med rätta frysts” på grund av de kinesiska sanktionerna.

Resolutionen antogs med 599 röster för och 30 röster mot, med 58 frånvarande.

Reinhard Bütikofer, en tysk politiker från Tysklands De Gröna och en av de parlamentariker som utsatts för sanktioner från den kinesiska regimen, skriver på Twitter efter omröstningen att Kina-avtalet ”definitivt är i frysen”.

– Kina gjorde en missbedömning och sköt sig själva i foten, skriver han på Twitter.

”Verktygslåda” av åtgärder

Parlamentsledamöterna meddelade den Europeiska kommissionen, EU:s exekutiva organ, att parlamentet kommer beakta den folkrättsliga situationen i Kina, inklusive i Hongkong, när de beslutar huruvida avtalet skall skrivas under.

Europaparlamentet välkomnar sanktionerna mot de kinesiska tjänstemän som är ansvariga för brott mot de mänskliga rättigheterna i Xinjiang.

EU:s lagstiftande församling efterlyser också en balansering av relationerna mellan EU och Kina. De uttrycker sitt stöd för det de kallar en ”verktygslåda” av åtgärder, såsom lagstiftning mot de ”snedvridande resultaten” som skapas av subventioner från främmande makt på den inre marknaden.

De efterlyser också ett importförbud på produkter kopplade till tvångsarbete, samt att ramverket för granskande av utländska direktinvesteringar i unionen utökas.

EU:s lagstiftande församling trycker också på att EU måste hitta ett lämpligt sätt att bemöta Kinas cybersäkerhetshot och hybridattacker.

Folkmord

Parallellt med detta röstade Litauens parlament den 20 maj  igenom en resolution som klargör att kommunistregimens behandling av uigurer i den nordöstra provinsen Xinjiang är folkmord. Resolutionen röstades igenom med 86 för och en person emot, med 7 frånvarande.

Den litauiska resolutionen uppmanar också det kinesiska kommunistpartiet, KKP, att omedelbart upphöra med den illegala organskörden på samvetsfångar och frisläppa alla samvetsfångar i Kina, inklusive utövare av Falun Gong.

I samband med detta valde Litauen också den 22 maj att dra sig ur Pekings ”17+1” samarbete, ett kinesiskt initiativ som Litauen skrev under 2012. 17+1-samarbetet är en föregångare till Pekings BRI, Belt and Road Initiative.

Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis säger att det kinesiska initiativet är splittrande och möjliggör stor politisk press från Kina. 

– Ur ett EU-perspektiv i allmänhet är detta ett splittrande format… Europas styrka och inflytande är dess enighet, säger han.

Litauen vill också att Taiwan skall få delta i världshälsoorganisationen WHO, vilket hindras av Peking.

Öppet brev

Den 20 maj skickade 55 kinesiska människorättsaktivister i exil runtom i Europa ett öppet brev där de uppmanade alla europeiska medlemsstater att avsluta alla bilaterala utlämningsavtal med den kinesiska regimen.

Bland de underskrivande finns Angela Gui, dotter till den svenska förläggaren Gui Minhai, konstnären och aktivisten Ai Weiwei, den före detta lagstiftaren i Hongkong Nathan Law och Dolkun Isa, ordförande för uigurernas världskongress. Deras uppmaning stöds av lagstiftare i det Europeiska parlamentet och nationella parlament i flera medlemsländer.

– Så länge det finns utlämningsavtal med Folkrepubliken Kina, lever hundratals uigurer, tibetaner, hongkongbor, och kinesiska dissidenter under hot, säger Engin Eroglu, en tysk EU-parlamentariker.

Många fängslade i Kina torteras till att erkänna terroristbrott. Har de dömts för terroristbrott kan KKP använda utlämningsavtalen för att få dem utlämnade till Kina.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information

 

Fakta

Relationen mellan EU och Kina

Sanktionerna mot EU-parlamentarikerna är en motreaktion mot EU:s sanktioner mot fyra kinesiska tjänstemän, på grund av deras inblandning i det pågående folkmordet på uiguriska muslimer i Xinjiang-provinsen. 

EU har idag inget frihandelsavtal med Kina. Det avtal som reglerar handeln med Kina är handelsavtal överenskomna inom världshandelsorganisationen, WTO.

Flera europeiska säkerhetstjänster varnar för Kinas omfattande industrispionage och riskerna med utländska direktinvesteringar.

För att skydda EU:s inre marknad har ett direktiv om utländska direktinvesteringar tagits fram för att reglera utomeuropeiska bolags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar och uppköp av europeiska bolag.