En okänd sida av Jan Steen


Den nederländska konstnären Jan Steen (1626-1679) är främst känd för sina kaotiska och oregerliga vardagsmålningar, som gav upphov till det nederländska uttrycket ”ett Jan Steenskt hushåll”. I vår ger konstmuséet Mauritshuis i Haag en annan bild av konstnären med utställningen Jan Steen’s Histories, som är ett urval av Jan Steens finaste historiemålningar. Utställningen pågår 15 februari-13 maj 2018.

Jan Steen’s Histories tar en titt på en mindre känd del av Jan Steens oeuvre: historiemålningarna. Utställningens 21 konstverk med bibliska, mytologiska och klassiska motiv visar att Steen var en mångsidig och ambitiös konstnär med öga för underhållande berättelser och anekdoter. Fram till mitten av 1700-talet hörde dessa målningar till Steens mest dyrbara verk, men med tiden minskade de i värde, antagligen på grund av att stilen på dess humor föll ur modet. Det skulle inte vara en överdrift att säga att historiemålningarna utgör en missförstådd del av Steens samlade verk tills denna dag.

Steen avbildade ett brett spektra av ämnen från bibeln, apokryferna och klassisk mytologi på ett mycket originellt sätt. Under hans livstid kallades berättelser från dessa källor för ”historier”. Runt en sjättedel av Steens oeuvre utgörs av de 75 historiemålningarna som har bevarats till våra dagar. Steen uttrycker dessa historier, som är fulla av kval, förräderi och frestelser, på sitt eget lekfulla sätt. Liksom i genremålningarna ägnar han särskild uppmärksamhet åt samspelet mellan figurerna och skojar med betraktaren genom huvudkaraktärernas beteende.

Mauritshuis jobbar ofta på Jan Steen, som anses vara en av den nederländska guldålderns ledande konstnärer (jämte Rembrandt, Vermeer och Hals). Muséet har 15 av hans målningar i sin ägo. 2011 utökade muséet sin Steensamling med en första historiemålning: Moses och Faraos krona

Jan Steen "Moses och Faraos krona", runt 1670. Olja på duk, 78 x 79 cm Foto: Mauritshuis i Haag, Nederländerna.

Moses och Faraos krona visar på Jan Steens narrativa talang. Målningen föreställer en inte så känd episod från Moses barndom, som inte ingår i Bibeln. Vi ser profeten som en gnällig rulting, när han söker skydd i sin fostermors armar. Bakom barnet sitter faraonen på sin tron, en rådgivare lutar sig fram och viskar något i faraos öra. Enligt berättelsen hade Moses trampat på faraos krona medan han lekte. Som ett resultat ville faraons rådgivare se honom död, eftersom han tyckte sig se en fiende till det egyptiska riket i honom. Den unga pojken gavs dock en sista chans att bevisa sin oskuld: i ett test valde han ett stycke brinnande kol över en skål med guld, och brände sig när han lade kolet i munnen.

Det faktum att det inte funnits någon historiemålning i samlingen innan förvärvet visar på att denna del av Steens oeuvre har blivit undervärderad i många år. Detta förvärv gav impulsen till utställningen som kastar ljus på Jan Steens mångsidighet som konstnär.

Besökare på utställningen kommer även att kunna ta del av de första resultaten från den tekniska undersökningen av verken. Konservatorer och experter har undersökt de pigment som Steen använde, för att få en bättre förståelse för Steens måleriteknik och verkens kronologiska utveckling.

Självporträtt av Jan Steen som en självsäker konstnär, anständigt klädd i svart, sittandes framför en röd gardin med tofs. Med den här typen av självporträtt följde han kända konstnärer som Titian och Rembrandts exempel, och målningen är ett undantag i Steens oeuvre. Vanligtvis avbildade han sig själv i en komisk roll i andra målningar. Målningen finns på Rijksmuseum i Amsterdam.

Fakta

Mauritshuis

Mauritshuis är ett konstmuseum i Haag i Nederländerna med den nederländska kungliga konstsamlingen.

Johan Moritz av Nassau-Siegen, kusin till regenten Fredrik Henrik av Oranien, köpte 1631 tomten mot Binnenhof och den anslutande dammen Hofvijver. Vid denna tid var Haag den nederländska republikens politiska centrum, och Generalstaterna samlades på Binnenhof.

Mauritshuis fick sitt namn efter prins Johan Moritz och byggdes mellan 1636 och 1641, under vilken tid han var guvernör för Nederländska Brasilien. Byggnaden ritades av de nederländska arkitekterna Jacob van Campen och Pieter Post. Byggnaden i två våningar är strängt symmetrisk och innehöll fyra lägenheter och en stor sal. Varje lägenhet var utformad med ett förrum, ett rum, ett litet rum, och en hall. 

Efter prins John Maurices död 1679 ägdes huset av familjen Maes, som hyrde ut det till den nederländska staten. Merparten av dess interiör förstördes i en brand 1704, varefter byggnaden restaurerades 1708-18 År 1820 köptes Mauritshuis av staten i syfte att vara konstmuseum.

Mauritshuis öppnades som publikt museum 1822, och var från 1875 enbart ett konstmuseum. Det omvandlades till en stiftelse 1995, vilken lånar fastighet och konstsamling av staten.

Regenten William V:s samling överlämnades till den nederländska staten av hans son kung William I . Samlingen blev basen för den kungliga konstsamlingen med 200 målningar, numera uppemot 800.

Källa: Mauritshuis