Carl-Henning Wijkmark var en litterär outsider i Sverige. Desto mer uppskattad och etablerad var han utomlands. När han 2007 kom ut med Stundande natten blev hans storhet uppenbar även för det svenska kulturlivet.
Carl-Henning Wijkmark blev aldrig profet i sitt eget hemland. I alltifrån debuten Jägarna på Karinhall (1972) till den sista romanen Vi ses igen i nästa dröm (2013) har han ett europeiskt perspektiv. Genom sin kosmopolitiska hållning var han betydligt mer uppskattad av läsare och kritiker i länder som Frankrike och Tyskland än i Sverige.
Wijkmark behandlade också existentiella och humanistiska teman i sina böcker utan att ägna sig åt ideologisering. Hans litteratur var präglad av ett bildat seende och ett sökande snarare än politisk debatt. Detta uppskattades inte i det starkt politiserade svenska kulturlivet.
