loadingOm Boverkets förslag tillämpas gäller EU:s krav på energieffektivisering 26 000 fastigheter i klass F och 200 000 i klass G. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Om Boverkets förslag tillämpas gäller EU:s krav på energieffektivisering 26 000 fastigheter i klass F och 200 000 i klass G. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

EU:s energisparkrav kan kosta bostadsägare en halv miljon

Eva Sagerfors

I EU förhandlas nu förslag om krav på fastighetsåtgärder som kan kräva tunga investeringar för fastighetsägare. Minskad energiåtgång är bra, men ska inte påtvingas svenskarna, menar företrädare för fastighetsägare.

Nya krav ska ställas på renovering och energieffektivisering av byggnader. Förhandlingar pågår nu för att omarbeta EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, detta som en del i EU:s klimatplan Fit for 55. EU-parlamentet och EU-kommissionen har målet att alla bostäder ska uppnå energiklass D år 2033.

Kraven ska kopplas till energiklassningssystemet och för att ge Sverige likvärdiga konkurrensvillkor jämfört med andra medlemsländer har Boverket på regeringens uppdrag föreslagit ändringar i det svenska systemet för energiklassning.

Energiklassning och nya EU-regler

Energiklassning för byggnader baseras på byggnaders energiprestanda jämfört med tillåten energiprestanda för en ny byggnad. En byggnad som uppfyller kraven för en ny byggnad hör till klass C.

Energiklassningssystemet omfattar klasserna A–G. I dag finns 14 procent av bostäderna i Sverige i klass F och 10 procent i klass G.

Energiprestandadirektivet omarbetas nu så att krav ställs på att byggnader i klass F och G ska uppgraderas och nå klass D senast 2033.

Europaparlamentets förslag: 15 procent av byggnadsbeståndet hamnar i klass G och man tillämpar en EU-harmoniserad klassning.

Europarådets förslag: Länderna definierar själva andelen hus i energiklass G. Man vill inte ha en EU-harmoniserad klassning, utan låter medlemsländerna själva definiera klass B–F.

12 oktober tas beslut kring Meps, minimum energy performance standards, vilket är viktigt för de fortsatta förhandlingarna och en utgångspunkt för när olika mål ska nås.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingOm Boverkets förslag tillämpas gäller EU:s krav på energieffektivisering 26 000 fastigheter i klass F och 200 000 i klass G. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Om Boverkets förslag tillämpas gäller EU:s krav på energieffektivisering 26 000 fastigheter i klass F och 200 000 i klass G. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

EU:s energisparkrav kan kosta bostadsägare en halv miljon

Eva Sagerfors

I EU förhandlas nu förslag om krav på fastighetsåtgärder som kan kräva tunga investeringar för fastighetsägare. Minskad energiåtgång är bra, men ska inte påtvingas svenskarna, menar företrädare för fastighetsägare.

Nya krav ska ställas på renovering och energieffektivisering av byggnader. Förhandlingar pågår nu för att omarbeta EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, detta som en del i EU:s klimatplan Fit for 55. EU-parlamentet och EU-kommissionen har målet att alla bostäder ska uppnå energiklass D år 2033.

Kraven ska kopplas till energiklassningssystemet och för att ge Sverige likvärdiga konkurrensvillkor jämfört med andra medlemsländer har Boverket på regeringens uppdrag föreslagit ändringar i det svenska systemet för energiklassning.

Energiklassning och nya EU-regler

Energiklassning för byggnader baseras på byggnaders energiprestanda jämfört med tillåten energiprestanda för en ny byggnad. En byggnad som uppfyller kraven för en ny byggnad hör till klass C.

Energiklassningssystemet omfattar klasserna A–G. I dag finns 14 procent av bostäderna i Sverige i klass F och 10 procent i klass G.

Energiprestandadirektivet omarbetas nu så att krav ställs på att byggnader i klass F och G ska uppgraderas och nå klass D senast 2033.

Europaparlamentets förslag: 15 procent av byggnadsbeståndet hamnar i klass G och man tillämpar en EU-harmoniserad klassning.

Europarådets förslag: Länderna definierar själva andelen hus i energiklass G. Man vill inte ha en EU-harmoniserad klassning, utan låter medlemsländerna själva definiera klass B–F.

12 oktober tas beslut kring Meps, minimum energy performance standards, vilket är viktigt för de fortsatta förhandlingarna och en utgångspunkt för när olika mål ska nås.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024