loadingEU:s projekt för återhämtning efter covid 19-pandemin fick beteckningen Next generation EU och består av en upplånad fond på 806,9 miljarder euro, som fördelas som lån och bidrag. Foto: Shutterstock
EU:s projekt för återhämtning efter covid 19-pandemin fick beteckningen Next generation EU och består av en upplånad fond på 806,9 miljarder euro, som fördelas som lån och bidrag. Foto: Shutterstock
Inrikes

EU:s återhämtningsfond kan bli en dyr affär för Sverige

Olle Felten

Finansieringen av EU:s återhämtningsfond inom ramen för Next generation EU har hamnat i hetluften, när kostnaderna rusar på grund av den snabbt höjda räntan. Striden står mellan nya skatter och besparingar.

EU begär mer pengar för att kunna betala ränta på de stora lån som tagits upp för att skapa den så kallade återhämtningsfonden som EU etablerade under 2021. Fonden är en del av det omfattande paket som döptes till ”Next generation EU” och som syftar till att stärka medlemsländernas förmåga till återhämtning efter sviterna av covid-19-pandemin. Avsikten är också att göra EU redo för klimatneutralitet till 2055. Hela paketet bygger på att EU lånar upp pengar för att dels förstärka den ordinarie långtidsbudgeten dels för att bevilja lån och fördela ut bidrag till medlemsländerna.

Reaktionerna på kommissionens förslag att låna pengar till fonden var blandade och det uppstod snabbt en diskussion om att det strider mot EUF-fördragets förbud för EU att låna till den ordinarie budgeten. EU:s ministerråd antog dock efter omfattande diskussioner förslaget den 21 juli samma år och beskriver planen så här på sin hemsida: ”EU har lagt fram en aldrig tidigare skådad återhämtningsplan, Next generation EU, för att sätta fart på den europeiska ekonomin och stödja den gröna och den digitala omställningen, så att Europa blir mer motståndskraftigt och rustat för framtida utmaningar.”

Om: EU:s återhämtningsfond

EU beslutade att låna upp 750 miljarder euro i 2018 års penningvärde vilket resulterat i 806,9 miljarder euro när fonden lånats upp.

Bidragsdelen betalas ut till respektive land efter det att man gjort en godkänd återhämtningsplan där ändamålen specificeras under de tre kategorierna. Lånedelen är frivillig och betalas ut efter särskild ansökan.

83,1 miljarder euro av lånebeloppet används för att förstärka den ordinarie EU-budgeten, medan 338 miljarder euro fördelas ut som bidrag och resterande 385,8 miljarder euro kan lånas upp av medlemsländer.

Pengarna uppges användas för att medlemsländerna och EU skall gå stärkta ur krisen. Huvudinriktningen är användning för gröna investeringar, digitalisering och för att göra ekonomierna mer ”stöttåliga”.

Varje medlemsland måste göra en återhämtningsplan där användningen av landets andel av fonden och eventuella lån beskrivs. Riktlinjer för planens innehåll har tagits fram av EU.

Källa: EU

 



Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEU:s projekt för återhämtning efter covid 19-pandemin fick beteckningen Next generation EU och består av en upplånad fond på 806,9 miljarder euro, som fördelas som lån och bidrag. Foto: Shutterstock
EU:s projekt för återhämtning efter covid 19-pandemin fick beteckningen Next generation EU och består av en upplånad fond på 806,9 miljarder euro, som fördelas som lån och bidrag. Foto: Shutterstock
Inrikes

EU:s återhämtningsfond kan bli en dyr affär för Sverige

Olle Felten

Finansieringen av EU:s återhämtningsfond inom ramen för Next generation EU har hamnat i hetluften, när kostnaderna rusar på grund av den snabbt höjda räntan. Striden står mellan nya skatter och besparingar.

EU begär mer pengar för att kunna betala ränta på de stora lån som tagits upp för att skapa den så kallade återhämtningsfonden som EU etablerade under 2021. Fonden är en del av det omfattande paket som döptes till ”Next generation EU” och som syftar till att stärka medlemsländernas förmåga till återhämtning efter sviterna av covid-19-pandemin. Avsikten är också att göra EU redo för klimatneutralitet till 2055. Hela paketet bygger på att EU lånar upp pengar för att dels förstärka den ordinarie långtidsbudgeten dels för att bevilja lån och fördela ut bidrag till medlemsländerna.

Reaktionerna på kommissionens förslag att låna pengar till fonden var blandade och det uppstod snabbt en diskussion om att det strider mot EUF-fördragets förbud för EU att låna till den ordinarie budgeten. EU:s ministerråd antog dock efter omfattande diskussioner förslaget den 21 juli samma år och beskriver planen så här på sin hemsida: ”EU har lagt fram en aldrig tidigare skådad återhämtningsplan, Next generation EU, för att sätta fart på den europeiska ekonomin och stödja den gröna och den digitala omställningen, så att Europa blir mer motståndskraftigt och rustat för framtida utmaningar.”

Om: EU:s återhämtningsfond

EU beslutade att låna upp 750 miljarder euro i 2018 års penningvärde vilket resulterat i 806,9 miljarder euro när fonden lånats upp.

Bidragsdelen betalas ut till respektive land efter det att man gjort en godkänd återhämtningsplan där ändamålen specificeras under de tre kategorierna. Lånedelen är frivillig och betalas ut efter särskild ansökan.

83,1 miljarder euro av lånebeloppet används för att förstärka den ordinarie EU-budgeten, medan 338 miljarder euro fördelas ut som bidrag och resterande 385,8 miljarder euro kan lånas upp av medlemsländer.

Pengarna uppges användas för att medlemsländerna och EU skall gå stärkta ur krisen. Huvudinriktningen är användning för gröna investeringar, digitalisering och för att göra ekonomierna mer ”stöttåliga”.

Varje medlemsland måste göra en återhämtningsplan där användningen av landets andel av fonden och eventuella lån beskrivs. Riktlinjer för planens innehåll har tagits fram av EU.

Källa: EU

 



Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024