Sverige ska bli vassare inom naturvetenskap och teknik, och därför höjer regeringen ribban. Ett av målen är att minst 15 procent av grundskolans elever ska vara högpresterande i matematik.
Ambitionsnivån sätts i regeringens STEM-strategi som utbildningsminister Johan Pehrson (L) presenterar på måndagen.
STEM är en förkortning av engelskans science, technology, engineering and mathematics, det vill säga naturvetenskap, teknik och matematik. Här måste Sverige stärka sin position, enligt regeringen. Det kräver att fler utbildar sig och specialiserar sig inom dessa områden.
Från förskolan
"Intresset måste väckas tidigt. Hela utbildningskedjan, från förskola till forskarutbildning, spelar roll i detta", säger Johan Pehrson i ett pressmeddelande.
Ett av regeringens mål är att fler grundskoleelever ska vara riktigt duktiga i matematik. I dag är matte inte svensk skolas starkaste ämne, tvärtom. I den senaste Pisamätningen presterade 27 procent på en låg nivå och endast 10 procent på en hög nivå. Regeringen sätter nu som mål att andelen högpresterande ska öka till 15 procent år 2033.
Delegation fortsätter
Vidare vill regeringen att var fjärde gymnasieelev, alltså 25 procent, ska läsa antingen det naturvetenskapliga eller det tekniska programmet. I dag är andelen runt 20 procent. På högskolenivå ska antalet studenter på STEM-utbildningar öka från 80 000 till 90 000, inklusive basårsutbildningar.
För att målen ska realiseras tillsätter regeringen en STEM-delegation. Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen, blir dess ordförande. "En viktig förebild för många unga tjejer och kvinnor, som trots deras förutsättningar att lyckas, är underrepresenterade inom STEM-ämnena", säger Johan Pehrson.
