EU-politiker: Kinas människorättsbrott måste tas upp i EU-Kina toppmötet
Europarådets ordförande Charles Michel (vä) och Europakommisionens ordförande Ursula von der Leyen (hö) anländer till en presskonferens i Bryssel den 22 juni 2020. Foto: Yves Hermani(POOL/AFP via Getty Images


Över 60 medlemmar av Europaparlamentet och människorättsgruppen Reportrar utan gränser uppmanar de europeiska ledarna att ta upp mänskliga rättighetersfrågor i Kina vid det kommande toppmötet mellan EU och Kina som hålls idag den 14 september över internet.

Den kinesiska ledaren Xi Jinping står värd för mötet tillsammans med Europarådets ordförande Charles Michel. I mötet deltar också Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Mötet som från början var tänkt att hållas i Leipzig i Tyskland, kommer istället att hållas som videokonferens på grund av covid-19-pandemin.

De frågor som kommer att diskuteras är, enligt Europarådets hemsida, klimatförändringen, ekonomi- och handelsfrågor, samt hanteringen av pandemin som orsakats av KKP-viruset, vanligen kallat det nya coronaviruset.

Toppmötet idag har många ögon på sig eftersom förbindelserna mellan Kina och EU har försämrats under den senaste tiden. I mars förra året kallade EU-kommissionen Kina för "en systematisk rival" i en rapport om den bilaterala relationen. Förra månaden kallade EU:s utrikesminister Joseph Borrell Kina för "ett nytt imperium" och bad EU-medlemmarna att ”korrigera" sina ekonomiska obalanser med Kina, i en opinionsartikel publicerad i den franska tidningen Le Journal de Dimanche.

Ökat förtryck i Tibet och Mongoliet

I samband med toppmötet har 63 parlamentsledamöter undertecknat ett gemensamt brev riktat till Michel, Von der Leyen och Merkel. Bland annat uppmanas de i brevet att se till att det kommer att bli konsekvenser om den kinesiska regeringen fortsätter att bortse från sina åtaganden vad gäller mänskliga rättigheter, och att människorättsfrågor från och med nu ska vara en prioritet.

”Vi uppmanar EU att sätta mänskliga rättigheter högst upp på agendan vid toppmötet mellan EU och Kina och i framtida diskussioner”, skriver de.

I brevet nämns Kinas kränkningar av de mänskliga rättigheterna mot kinesiska aktivister och advokater, tibetaner, berövandet av språkrättigheter för etniska mongoler i Inre Mongoliet och fängslanden av miljontals uigur-muslimer i interneringsläger. Det tog också upp undertryckandet av Hongkongs fri- och rättigheter till följd av Pekings införande av den nya nationella säkerhetslagen.

Kinas regim har under senare tid försämrat situationen för de etniska mongolerna i Inre Mongoliet. I slutet av augusti började studenter i regionen att bojkotta lektioner och demonstrationer har även hållits av vuxna. Anledningen är att nya regler införts som kräver att grundskoleelever ska undervisas enbart på kinesiska och använda standardiserade kinesiska läroböcker. Mongolerna har både ett distinkt språk och kultur som skiljer sig mycket från den etniska majoriteten av Han-kineser som talar mandarin.

På lördagen rapporterade Radio Free Asia att de kinesiska myndigheterna i norra Kinas Qinghaiprovins har stängt grundskolor och tvingar elever till internatskolor utsedda av regimen, där lektionerna kommer att hållas på kinesiska istället för tibetanska. I provinsen bor ungefär 1,37 miljoner tibetaner, enligt officiell statistik.

Riktade sanktioner

EU-parlamentarikerna skriver vidare i brevet att de ansträngningar som hittills gjorts för att ta itu med Kinas kränkningar av de mänskliga rättigheterna inte har resulterat i några betydelsefulla förändringar i regimens beteende, och att man nu vill se fler konkreta åtgärder.

"Det kommande toppmötet mellan EU och Kina utgör ett perfekt tillfälle att matcha EU:s retorik angående kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kina med konkreta åtgärder”, skriver de.

Måndagens toppmöte är en uppföljning av toppmötet den 22 juni som även det hölls online, då Xi, Kinas premiärminister Li Keqiang, Von der Leyen och Michel deltog.

Efter mötet i juni utfärdade de två sistnämnda ett gemensamt pressmeddelande där de uttryckte allvarlig oro över Kinas införande av den nationella säkerhetslagen i Hongkong, och att den inte stämmer överens med Hongkongs grundlag [konstitution] och Kinas internationella åtaganden.

Trots stor internationell kritik gick Peking vidare med att genomföra den nya säkerhetslagen i Hongkong den 30 juni, som bland annat straffar brott som av Peking betraktas som separatism och omstörtande verksamhet med upp till livstids fängelse.

EU-parlamentarikerna avslutade med att säga att de stöttar riktade sanktioner och frysning av tillgångar för kinesiska tjänstemän som är ansvariga för politik som kränker mänskliga rättigheter. 

Kräver pressfrihet

Reportrar utan gränser (RSF) uppmanar de tre europeiska ledarna, i ett uttalande den 12 september, att ta upp frågan om den kinesiska regimens brott mot pressfriheten.

”Mänskliga rättigheter är grundläggande värderingar inom EU, och att inte insistera på dessa kommer bara att uppmuntra den kinesiska regimen att fortsätta sin politik med informationskontroll och förtryck av oberoende röster”, säger RSF:s generalsekreterare Christophe Deloire och tillägger:

”Alla svagheter kommer att ge Kina fria tyglar att införa en ny världsordning vad gäller information, som kan vara ännu skadligare för europeiska medborgare än den är idag."

RSF pekade också på att Kina är det land i världen som fängslar flest journalister, och att de håller minst 118 stycken i fängelse.

Tyskland höjer tonen mot Kina

Toppmötet infaller kort efter att den kinesiska utrikesministern Wang Yi genomförde en europaturné, med stopp i Norge, Danmark, Frankrike och Tyskland. Tysklands utrikesminister Heiko Maas tillrättavisade då offentligt Wang efter att den senare hotat att det tjeckiska parlamentets talman, Milos Vystrcil, skulle få ”betala ett högt pris” för sitt besök i Taiwan.

"Vi européer har ett nära samarbete – vi visar våra internationella partners respekt, och vi förväntar oss exakt detsamma från dem”, sade Maas i en gemensam presskonferens den 1 september och tillade att ”Här passar inte hot in”.

Den kinesiska regimen betraktar Taiwan som en utbrytarprovins och en del av sitt territorium, trots att ön har sitt eget styre och sin egen demokratiskt valda regering, sin militär och valuta. Peking accepterar inte att utländska regeringspolitiker, vare sig i ord eller handling, erkänner Taiwans suveränitet – som exempelvis att Vystrcil träffade högt uppsatta inom Taiwans regering.

Relationen mellan Kina och EU har också försämrats på grund av pandemin, som har sitt ursprung i Kina. I en nyligen genomförd undersökning av tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR) uppgav 48 procent av de tillfrågade européerna att deras syn på Kina hade försämrats under den globala hälsokrisen.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.