Det blev inte den 29 mars. Och knappast heller nu på fredag.
EU och Storbritannien söker återigen en ny tidpunkt för brexit – om man bara kan enas om längden och villkoren för en förlängning.
En hårt pressad brittisk premiärminister har bett om en förlängning till åtminstone den 30 juni. Helst skulle hon visserligen slippa vara kvar i EU så länge och därmed också slippa det val till EU-parlamentet i slutet av maj som Storbritannien nu börjat förbereda.
– Vad som är viktigt är att en förlängning låter oss lämna när vi har ratificerat ett utträdesavtal, säger Theresa May på väg in till onsdagskvällens extrainsatta EU-toppmöte i Bryssel.
En förlängning behövs om inte Storbritannien ska lämna EU redan på fredag utan ett avtal. Det vill dock varken May eller hennes parlament.
Och inte heller övriga EU. Statsminister Stefan Löfven (S) oroas som så många andra över följderna av en brittisk krasch ut ur EU.
"Bortom politiken"
– Vi vill göra ett försök att få till ett ordnat utträde. Vi måste bortom all politik och all taktik se vad som faktiskt står på spel för britterna, för Sverige, för hela EU. Det är så många som är berörda av det här: studenter, företagare och entreprenörer, konstaterar Löfven inför toppmötet.
Avsikten med en förlängning är därför att ge Storbritanniens oeniga politiker mer tid på sig för att enas om en lösning. Främst handlar det just nu om de förhandlingar som pågår mellan regeringen från Konservativa partiet och oppositionen i Labour.
– En förlängning löser inte problemet, det är vi fullt medvetna om. Men det ger samtidigt ett utrymme för britterna att hitta en lösning, säger Stefan Löfven.
Fast för att få en förlängning måste Theresa May kunna ge en fingervisning om hur hon har tänkt sig att nå en uppgörelse.
– Mycket kommer nog att avgöras av premiärminister Mays förklaring om hur hon ser på situationen. De samtal som nu förs mellan Labour och Tories är en förändring, men vi vill också veta att de bär, säger Löfven.
May talade i en dryg timme till övriga toppmötesdeltagare. Sedan fick hon lämna mötessalen medan de andra försökte hitta en lösning under middagen.
Till årsskiftet?
EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk har föreslagit ett ja till en förlängning. Frågan är dock hur länge och under vilka villkor.
Datum som diskuterats i Bryssel är exempelvis till den 31 mars 2020, eller till den 31 december i år. Tanken är samtidigt att tydligt säga att Storbritannien bara är kvar "så länge som nödvändigt". Så fort ett utträdesavtal godkänts på båda håll ska ett utträde ske "den första dagen i nästkommande månad".
Samtidigt finns en hel del oro för hur Storbritannien kommer att agera under förlängningstiden. Och hur man ska tillåtas agera. Ska landet exempelvis vara med och avgöra vem som ska bli nästa kommissionsordförande? Och ska man utse en egen kommissionär?
Knyt ihop!
Än så länge har EU-länderna hållit ihop i förhandlingarna om brexit. Men tålamodet börjar tryta. Frankrikes president Emmanuel Macron har uttryckt frustration över all energi som läggs på brexit när kraften i stället skulle kunna läggas på andra frågor.
– Jag kommer att lyssna till Theresa May med en rejäl brist på tålamod. För min del kan inget uteslutas, ingenting, säger Macron bestämt på väg in till toppmötet i Bryssel.
Inte heller Stefan Löfven vågar ännu utesluta ett brittiskt EU-utträde redan på fredag.
– Är det något mötena här har lärt mig och även brexitprocessen i sig så är det att man aldrig ska vara säker på någonting. Men många vill ändå göra ett försök att hitta en väg där vi har ett ordnat utträde för det är det bästa. Men jag hör ju också frustrationen: nu är vi här igen och hur länge ska det här pågå? konstaterar Löfven i Bryssel.
– Nu gäller det att knyta ihop det här.
(Wiktor Nummelin/TT)
