loadingMänniskor protesterade även på fredagen i Belarus huvudstad Minsk sedan en 31-årig regimkritiker dött i staden. Foto: AP/TT
Människor protesterade även på fredagen i Belarus huvudstad Minsk sedan en 31-årig regimkritiker dött i staden. Foto: AP/TT
Utrikes

EU hotar att straffa Belarus efter dödsfall

TT-AFP

Sedan ännu en regimkritisk demonstrant dött i Belarus hotar EU med nya straffsanktioner mot president Alexandr Lukasjenko och hans styre i Minsk.

– Detta är en upprörande och skamlig följd av de belarusiska myndigheternas handlingar, säger Peter Stano, talesperson för EU:s utrikeschef Josep Borrell.

Den 31-årige mannen dog på torsdagen efter att ha opererats i flera timmar på ett sjukhus. Han hade då under ett gruff konfronterats av poliser på ett torg i Minsk. Hans skador uppstod, "enligt rapporter, genom civilklädda polisers brutalitet", säger Stano.

Massdemonstrationerna har pågått i Belarus efter det starkt ifrågasatta valet den 9 augusti. Sedan den auktoritäre ledaren Lukasjenko utropat seger har hundratusentals belarusier demonstrerat med krav på presidentens avgång.

Regimen ansvarig

Tusentals har gripits och vittnesmålen om misshandel och tortyr hos polisen är många. Redan tidigare har flera oppositionella dött, och 31-åringens död har nu återigen fått människor att protestera på gator och torg.

Stano nämner att EU anser att belarusiska myndigheter är ansvariga för våld mot sin egen befolkning och för en atmosfär där "laglösa, våldsamma handlingar kan inträffa".

Han säger också att Bryssel kräver att alla orättfärdigt gripna i Belarus, däribland politiska fångar, omedelbart släpps och att alla brott mot de mänskliga rättigheterna utreds samt att de ansvariga lagförs på ett öppet och korrekt sätt.

"Ytterligare sanktioner"

Stano viftar också med sanktionsvapnet:

– Europeiska unionen har redan infört sanktioner mot 55 individer som är ansvariga för våldsamt förtryck och hot, och står redo att införa ytterligare sanktioner.

Lukasjenko och flera andra höga statliga företrädare har sanktioner riktade mot sig.

Oppositionsledaren och presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja, som lever i exil i Litauen, säger att en tyst minut bör hållas för 31-åringen.

– Låt oss göra det för en man som dödades för att han ville leva i ett fritt land, säger hon.

 

(TT-AFP)

Protesterna i Belarus

(TT)

Belarus president Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken sedan 1994, och kallas ibland Europas sista diktator.

Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 – då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.

Valet var enligt en lång rad bedömare inte demokratiskt. Oppositionsledare greps före valet och det finns en rad rapporter om omfattande valfusk.

Vittnesmålen är många om myndigheternas brutalitet mot demonstranterna.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingMänniskor protesterade även på fredagen i Belarus huvudstad Minsk sedan en 31-årig regimkritiker dött i staden. Foto: AP/TT
Människor protesterade även på fredagen i Belarus huvudstad Minsk sedan en 31-årig regimkritiker dött i staden. Foto: AP/TT
Utrikes

EU hotar att straffa Belarus efter dödsfall

TT-AFP

Sedan ännu en regimkritisk demonstrant dött i Belarus hotar EU med nya straffsanktioner mot president Alexandr Lukasjenko och hans styre i Minsk.

– Detta är en upprörande och skamlig följd av de belarusiska myndigheternas handlingar, säger Peter Stano, talesperson för EU:s utrikeschef Josep Borrell.

Den 31-årige mannen dog på torsdagen efter att ha opererats i flera timmar på ett sjukhus. Han hade då under ett gruff konfronterats av poliser på ett torg i Minsk. Hans skador uppstod, "enligt rapporter, genom civilklädda polisers brutalitet", säger Stano.

Massdemonstrationerna har pågått i Belarus efter det starkt ifrågasatta valet den 9 augusti. Sedan den auktoritäre ledaren Lukasjenko utropat seger har hundratusentals belarusier demonstrerat med krav på presidentens avgång.

Regimen ansvarig

Tusentals har gripits och vittnesmålen om misshandel och tortyr hos polisen är många. Redan tidigare har flera oppositionella dött, och 31-åringens död har nu återigen fått människor att protestera på gator och torg.

Stano nämner att EU anser att belarusiska myndigheter är ansvariga för våld mot sin egen befolkning och för en atmosfär där "laglösa, våldsamma handlingar kan inträffa".

Han säger också att Bryssel kräver att alla orättfärdigt gripna i Belarus, däribland politiska fångar, omedelbart släpps och att alla brott mot de mänskliga rättigheterna utreds samt att de ansvariga lagförs på ett öppet och korrekt sätt.

"Ytterligare sanktioner"

Stano viftar också med sanktionsvapnet:

– Europeiska unionen har redan infört sanktioner mot 55 individer som är ansvariga för våldsamt förtryck och hot, och står redo att införa ytterligare sanktioner.

Lukasjenko och flera andra höga statliga företrädare har sanktioner riktade mot sig.

Oppositionsledaren och presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja, som lever i exil i Litauen, säger att en tyst minut bör hållas för 31-åringen.

– Låt oss göra det för en man som dödades för att han ville leva i ett fritt land, säger hon.

 

(TT-AFP)

Protesterna i Belarus

(TT)

Belarus president Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken sedan 1994, och kallas ibland Europas sista diktator.

Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 – då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.

Valet var enligt en lång rad bedömare inte demokratiskt. Oppositionsledare greps före valet och det finns en rad rapporter om omfattande valfusk.

Vittnesmålen är många om myndigheternas brutalitet mot demonstranterna.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024