EU slår fast att Aleksandr Lukasjenko inte är Belarus legitime ledare. Trots det kan unionen inte enas om sanktioner mot hans regim.

– Det är nästintill skamligt att EU inte har lyckats enas att införa sanktioner mot Belarus. Den belarusiska oppositionen som är så modig hade behövt få ett sådant stöd från EU, säger utrikesminister Ann Linde (S) till TT.

Diktatorn Aleksandr Lukasjenko överraskade när han plötsligt svors in för en ny mandatperiod som president i Belarus i onsdags.

EU har förberett sanktioner mot omkring 40 personer i Lukasjenkos regim, men har inte kunnat enas om dem. Cypern håller tillbaka sitt godkännande med anledning av att man vill få gehör för sin sak i en havsdispyt med Turkiet.

Sverige och Finland ska också ha motsatt sig att rikta sanktioner direkt mot Aleksandr Lukasjenko, har källor uppgett för AFP. Orsaken skulle vara att främja medlingsförsök genom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) som ska ledas av Sverige.

Ann Linde tillbakavisar de uppgifterna.

– Det är helt fel. Vi har aldrig motsatt oss att Lukasjenko ska stå på sanktionslistan.

"Framstår som desperat"

Linde säger att Sverige snabbt ville enas om ett antal namn på en första lista och därefter se om det fanns en möjlighet till dialog med Lukasjenko innan han sattes upp på en lista i en andra omgång.

– Nu efter den här hastiga och hemliga installationen så bekräftar Lukasjenko att han helt saknar det belarusiska folkets stöd. Det här framstår som desperat så just nu finns det ingen förutsättning för en sådan dialog. Då tycker vi att man ska försöka få upp Lukasjenko redan på den första listan.

Ann Linde har ingen förståelse för att Cypern inte godkände sanktionerna mot Belarus med hänvisning till sin dispyt med Turkiet.

– Vi tycker att det är separata frågor som man måste hantera separat.

Frågan om sanktionerna ska nu diskuteras när vid Europeiska rådets möte i nästa vecka.

Mot folkets vilja

Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja vädjade tidigare i veckan om stöd inför EU:s utrikesministrar.

Valresultatet var fabricerat och Aleksandr Lukasjenko är inte Belarus legitime ledare, har EU slagit fast. EU-parlamentet har tidigare beslutat att underkänna Lukasjenkos mandat från och med november, då hans innevarande mandatperiod tar slut. Men onsdagens ceremoni fick planerna att tidigareläggas.

"Denna 'installation' går helt på tvärs med stora delar av den belarusiska befolkningens vilja, vilket har uttryckts i åtskilliga fredliga och aldrig tidigare skådade protester sedan valet, och det tjänar enbart till att ytterligare fördjupa den politiska krisen i Belarus", meddelar unionen.

USA, Storbritannien och Kanada förbereder gemensamt sanktioner mot personer i Belarus med stöd av den så kallade Magnitskijlagen, meddelar den brittiske utrikesministern Dominic Raab enligt Reuters. Sådana sanktioner innebär bland annat att banktillgångar fryses, att resor till länderna stoppas och att det blir förbjudet att göra affärer med personen i fråga.

Våldsamt på gatorna

Lukasjenko anlände till Självständighetspalatset i Minsk i en hårt polisbevakad kortege, när han utan tidigare varsel svors in. Tjänstemän och militärer bussades in på tomma och avspärrade gator för att delta.

Flera tusen personer hade samlats i centrala Minsk på onsdagseftermiddagen. De bildade mänskliga kedjor på gatorna, på oppositionens uppmaning om att protestera genom civil olydnad.

Kravallpoliser och militärpoliser bemötte detta med tårgas, vattenkanoner och våldsamma ingripanden där flera människor slogs blodiga och många fördes bort i skåpbilar.

Totalt greps drygt 360 personer i hela landet, varav merparten i huvudstaden, enligt inrikesdepartementets officiella redogörelse. De allra flesta av dem uppges fortfarande hållas frihetsberövade.

Även människorättsorganisationen Vjasna beräknade antalet gripna till över 300 – i fler än sju olika städer i landet – och noterade att en del gripna var så skadade att de fick föras till sjukhus i stället för till häktet.

 

(Martin Mederyd Hårdh/TT)

(Fredrik Gunér/TT)