loadingKarin Boye (1900–1941) – som ung flicka. Kallocain – en roman från 2000-talet (1940) blev hennes sista roman. Hennes rena blick målade upp en ohygglig framtid. Foto: Public Domain
Karin Boye (1900–1941) – som ung flicka. Kallocain – en roman från 2000-talet (1940) blev hennes sista roman. Hennes rena blick målade upp en ohygglig framtid. Foto: Public Domain
Litteratur

Dystopierna ser dig, Storebror

Tommy Gunnarsson

Litteraturen är full av dystopiska romaner. Åtskilliga författare med sinsemellan olika stilgrepp, åsikter, värderingar och trosföreställningar har prövat genren. Kan man trots detta tydligt definiera den dystopiska skönlitteraturen?

Många blandar ihop den dystopiska och den postapokalyptiska berättelsen. Dystopiska och postapokalyptiska skönlitterära skildringar kan ha många likheter, inte minst i sin civilisationskritik. En annan likhet är att både den dystopiska och den postapokalyptiska berättelsen är kontrasterande svar på utopisk litteratur.

Viktigt för att definiera dem båda är att se att de självklart skiljer sig på en avsevärd punkt: den dystopiska skildringen utspelar sig i en civilisation och den postapokalyptiska i en civilisation som inte längre finns. Det finns många berättelser som kombinerar det dystopiska och postapokalyptiska berättandet. Mary Shelleys Den sista människan (1826), som brukar kallas både för den första dystopiska och postapokalyptiska romanen, är ett tydligt exempel på detta.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingKarin Boye (1900–1941) – som ung flicka. Kallocain – en roman från 2000-talet (1940) blev hennes sista roman. Hennes rena blick målade upp en ohygglig framtid. Foto: Public Domain
Karin Boye (1900–1941) – som ung flicka. Kallocain – en roman från 2000-talet (1940) blev hennes sista roman. Hennes rena blick målade upp en ohygglig framtid. Foto: Public Domain
Litteratur

Dystopierna ser dig, Storebror

Tommy Gunnarsson

Litteraturen är full av dystopiska romaner. Åtskilliga författare med sinsemellan olika stilgrepp, åsikter, värderingar och trosföreställningar har prövat genren. Kan man trots detta tydligt definiera den dystopiska skönlitteraturen?

Många blandar ihop den dystopiska och den postapokalyptiska berättelsen. Dystopiska och postapokalyptiska skönlitterära skildringar kan ha många likheter, inte minst i sin civilisationskritik. En annan likhet är att både den dystopiska och den postapokalyptiska berättelsen är kontrasterande svar på utopisk litteratur.

Viktigt för att definiera dem båda är att se att de självklart skiljer sig på en avsevärd punkt: den dystopiska skildringen utspelar sig i en civilisation och den postapokalyptiska i en civilisation som inte längre finns. Det finns många berättelser som kombinerar det dystopiska och postapokalyptiska berättandet. Mary Shelleys Den sista människan (1826), som brukar kallas både för den första dystopiska och postapokalyptiska romanen, är ett tydligt exempel på detta.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024