loadingÄr man inte tyst kan det få konsekvenser i den gängkriminella världen. Men tystnad i förhör märks även i andra sammanhang, enligt erfarna utredare. Foto: Johan Hallnäs/TT
Är man inte tyst kan det få konsekvenser i den gängkriminella världen. Men tystnad i förhör märks även i andra sammanhang, enligt erfarna utredare. Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes

"Du ska vara tyst och inte prata med polisen"

TT

"Ingen kommentar." Poliser möts ofta av tystnad när de försöker utreda brott, både i kretsarna kring kriminella nätverk och bland andra misstänkta. Trycket på att inte prata är enormt: den som inte kan visa upp ett "rent" förhör riskerar att råka illa ut.

Att polisens frågor besvaras med tystnad eller "ingen kommentar" under förhör med grovt kriminella är egentligen inget nytt. Men de senaste åren har någonting förändrats, upplever flera mycket erfarna utredare och förhörsledare inom polisen samt advokater som TT har pratat med. Att hålla tyst har blivit mer en regel än ett undantag, även då det handlar om mindre allvarliga brott.

– Nästan alla misstänkta säger "ingen kommentar", eller att de vill utnyttja sin rätt att vara tyst. Det har alltid funnits folk som har gjort så, men det har varit ett fåtal, säger Torsten Alm, mångårig polis och utredare vid Huddingepolisen.

Rätten att inte yttra sig

(TT)

I förundersökningskungörelsens tolfte paragraf framgår att i samband med att den som är skäligen misstänkt för brott underrättas om misstanken ska personen också underrättas om sin rätt att inte behöva yttra sig över misstanken och inte heller i övrigt behöva medverka till utredningen av sin egen skuld.

Vid varje förhör som hålls med en misstänkt ska polisen informera om rätten att vara tyst.

Källa: Polisen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingÄr man inte tyst kan det få konsekvenser i den gängkriminella världen. Men tystnad i förhör märks även i andra sammanhang, enligt erfarna utredare. Foto: Johan Hallnäs/TT
Är man inte tyst kan det få konsekvenser i den gängkriminella världen. Men tystnad i förhör märks även i andra sammanhang, enligt erfarna utredare. Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes

"Du ska vara tyst och inte prata med polisen"

TT

"Ingen kommentar." Poliser möts ofta av tystnad när de försöker utreda brott, både i kretsarna kring kriminella nätverk och bland andra misstänkta. Trycket på att inte prata är enormt: den som inte kan visa upp ett "rent" förhör riskerar att råka illa ut.

Att polisens frågor besvaras med tystnad eller "ingen kommentar" under förhör med grovt kriminella är egentligen inget nytt. Men de senaste åren har någonting förändrats, upplever flera mycket erfarna utredare och förhörsledare inom polisen samt advokater som TT har pratat med. Att hålla tyst har blivit mer en regel än ett undantag, även då det handlar om mindre allvarliga brott.

– Nästan alla misstänkta säger "ingen kommentar", eller att de vill utnyttja sin rätt att vara tyst. Det har alltid funnits folk som har gjort så, men det har varit ett fåtal, säger Torsten Alm, mångårig polis och utredare vid Huddingepolisen.

Rätten att inte yttra sig

(TT)

I förundersökningskungörelsens tolfte paragraf framgår att i samband med att den som är skäligen misstänkt för brott underrättas om misstanken ska personen också underrättas om sin rätt att inte behöva yttra sig över misstanken och inte heller i övrigt behöva medverka till utredningen av sin egen skuld.

Vid varje förhör som hålls med en misstänkt ska polisen informera om rätten att vara tyst.

Källa: Polisen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024