Zink behövs för immunförsvaret, huden, hjärnan och ämnesomsättningen, bildningen av DNA/RNA och är essentiellt för tillväxten.

Varför behöver vi zink

Zink en väsentlig del i mer än 200 enzymer som är inblandade i matsmältning, ämnesomsättning, fertilitet och sårläkning, samt hjärnans perception av omvärlden. Det är essentiellt för ögonen och hjärnan: det förbättrar även den mentala förmågan och tankeverksamheten.

Zink behövs för produktionen av proteiner och samverkar med hormonet insulin för omsättningen av kolhydrater. Zink är nödvändigt för hudens och hårets friska utseende (det är bra mot akne), och det behövs för naglarna – vita fläckar på naglarna samt håravfall är tecken på zinkbrist.

Zink behövs även för att stärka sköldkörteln, som bland annat reglerar vår energinivå.

Zink är en antioxidant, och antioxidanterna verkar alltid tillsammans som i en stege. Zink behövs till exempel för upptaget av järn och utnyttjandet av A-vitamin. Zink, A- och C-vitamin behövs för starka, intakta slemhinnor, och C-vitamin är helt nödvändigt för infektionsförsvaret och det har stark anti-inflammatorisk verkan. Mineralet zink är virusdödande och behövs för sårläkning och bildning av antikroppar.

Zink behövs även för att stärka sköldkörteln, som bland annat reglerar vår energinivå. Om det antioxidativa skyddet i kroppen minskar – på grund av dålig kosthållning (dvs. näringsbrister), infektioner, stillasittande eller överbelastning med giftiga ämnen – kan det leda till drastiskt minskad energiproduktion. Så se till att fylla på med zink varje dag! 

Visste du att zinkbrist leder till en sämre smakupplevelse och förlorad aptit?

Zink och hjärnan

I en vuxen kropp finns totalt två gram zink. Det är halva mängden jämfört med järninnehållet och 10–15 gånger mer än kroppens kopparhalt. De högsta koncentrationerna av zink och järn finns i hjärnan.

Forskarna har identifierat minst 60 zinkberoende enzymer i hjärnan, och vid zinkbrist fungerar inte hjärnans uppfattning av omgivningen. Det betyder att man får svårt att betrakta omvärlden neutralt och nyanserat.

Zink har visat sig ha avgörande betydelse för kommunikation mellan cellerna. Det behövs för att bilda minne, och det kan eventuellt påverka förekomsten av epilepsi. Den högsta koncentrationen zink i hjärnan finns i nervellerna i hippocampus, vilket är vårt center för inlärning och minne.

Helt ny forskning från bland annat Harvard visar att personer med Alzheimer har zinkbrist i hjärnan.

Zinkbrist under graviditeten kan resultera i barn som har nedsatt inlärningsförmåga, är apatiska och kan vara mentalt underutvecklade. Hyperaktiva barn kan ha brist på både zink och vitamin B6 samt ha ett överskott på bly (tungmetall) och koppar. Funktionsmedicinen har visat att schizofrena personer som regel har brist på vitamin B6 och zink (samt att de då är vanligt med svåra födoämnesallergier – så man bör tar bort allt gluten, komjölksprodukter och socker).

Helt ny forskning från bland annat Harvard visar att personer med Alzheimer har zinkbrist i hjärnan: minnesförlusten sker på grund av förstörelse av microtuberna, vilket beror på zinkobalanser. Således är det viktigt både med antiinflammation (IFD-maten) och zink för att motverka Alzheimer.

Zink och beteende

Professor Alexander G. Schauss har under 40 års tid studerat sambandet mellan näring, hjärnans funktion och beteendet, och han har visat på samband mellan både bulimi och anorexi och zinkbrist. Dr Schauss har framgångsrikt behandlat ätstörningar hos tonårsflickor med zinkterapi, normalisering av mat- och motionsvanor samt samtalsterapi med hela familjen.

Schauss har även funnit förhöjda nivåer av bly, kadmium och koppar hos våldsamma, antisociala vuxna jämfört med icke-kriminella. Föroreningarna av kadmium beror huvudsakligen på cigarettrökning, vilket man kan ha fått i fosterstadiet. Genom att ta näringstillskott av zink motverkas gifternas effekt och beteendet kan förändras.

Zink finns bland annat i bönor, solrosfrön, mandel, nötter, pumpakärnor, skaldjur, ostron och nötkött.

Ett annat vanligt symtom vid zinkbrist är PMS (premenstruellt syndrom). Dagarna före mens fungerar sinnena annorlunda för många kvinnor, man blir arg för småsaker eller är överkänslig och gråter lätt. Men om zinkbristen åtgärdas kan dessa känslor försvinna.

Symtom på zinkbrist

– Dålig aptit, illaluktande kroppslukt och vit beläggning på tungan.
– Sämre hudläkning och hudförändringar (akne, eksem, bölder, hudsprickor, vita fläckar på naglarna, sträckmärken och bristningar under och efter graviditet).
– Zink lagras i ögonen och låga zinkvärden kan medföra synförändringar och svårt att skilja på blåa och gröna nyanser.
– Nedsatt kognitiv funktion och sämre minne.
– Oförklarlig trötthet.
– Ökad infektionsbenägenhet.
– Begär efter salt och kolhydrater är vanligt vid zinkbrist.

Var finns Zink?

Zink finns bland annat i bönor, solrosfrön, mandel, nötter, pumpakärnor, skaldjur, ostron och nötkött.

Skaldjur har höga nivåer av zink och selen, vilket vi har brist på i Skandinavien med våra selenfattiga jordar. Speciellt ostron innehåller mycket zink – vilket är bra för den manliga potensen och spermaproduktionen (Casanova lär ha ätit sjuttio ostron om dagen!).  Zink kallas det manliga mineralet, eftersom höga halter hänger samman med testosteronet, vilket gör att man blir mer beslutsam, effektiv, får mer tävlingslust och blir hårdare.

Riskgrupp

Högt intag av vegetarisk kost kan ge zinkbrist, eftersom den är rik på fytiner (finns i bönor, ärtväxter och spannmål), vilka binder sig till zink, kalcium och andra mineraler och för ut dem ur kroppen. Därför ska alltid bönor och spannmål blötläggas så att fytinet inaktiveras innan de tillreds och kokas eller bakas.

Zink är en väsentlig del i mer än 200 enzymer som är inblandade i matsmältning, ämnesomsättning, fertilitet och sårläkning. Den är viktig i huden och för hjärnans perception av omvärlden.

Zink har en roll i celldelningsprocessen och bidrar till:

– normal syra-basbalans
– normal kolhydratomsättning
– normal kognitiv funktion
– normal DNA-syntes
– normal fertilitet och reproduktion
– normal omsättning av makronäringsämnen
– normal omsättning av fettsyror
– normal omsättning av vitamin A
– normal proteinsyntes
– att bibehålla normal benstomme
– att bibehålla normalt hår
– att bibehålla normala naglar
– att bibehålla normal hud
– att bibehålla normala testosteronnivåer i blodet
– att bibehålla normal synförmåga
– immunsystemets normala funktion
– att skydda cellerna mot oxidativ stress

Dosering:

Jag äter ofta 1 kapsel (30 mg) om dagen, men varierar intaget för att inte vänja kroppen vid samma dos – så jag låter helt bli ibland.  Variation på intaget ger större effekt. Ibland tar jag under någon vecka en terapeutisk dos med 3–4 st kapslar/dag (så 90–120 mg) om dagen. Kosttillskott bör dock inte användas som ett alternativ till en varierad kost.

När det gäller ens individuella behov av näring: se på dina bristsymtom och se på kosten du äter. Annars konsultera en näringsterapeut. Vitaminer och mineraler är en hel vetenskap, och en bra idé är att träffa en expert. Här är en lista på utbildade och erfarna näringsterapeuter. 

Dr. Sanna Ehdin

Referenser till faktauppgifter finns i Den självläkande människan, Sanna Ehdin, 1999, och i Nya Självläkande människan, 2014, samt nedan:

Läs mer om zink här: 

– Zink och åldrande
– Orthomolecular Medicine for Everyone, Megavitamin Therapeutics for Families and Physicians, A Hoffer & AW Saul, 2008.
– Näringsmedicinska Uppslagsboken av Peter Wilhelmsson, 2007.
– Zinc regulates communication between brain cells, Science Daily, 2011.
– Zinc Imbalance in Brains of Alzheimer’s Patients , the Complimentary Medical Ass.

 
Sanna Ehdin är doktor i immunologi, forskare, författare och föreläsare inom hälsa. Under de senaste tjugofem åren har hon ägnat sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att se till helheten och sambandet mellan kroppen, tankar, känslor, själen och hälsan. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.