Vår kropp har ett väldigt känsligt stressystem som kontrolleras av hjärnan och binjurarna. När binjurarna inte producerar de hormoner som de ska, så försämras kroppens förmåga att hantera stress och bekämpa infektioner. Här tar jag upp kortisolets inverkan på kroppen och hur det är kopplat till binjurestress.

Vi mår bra av att ha stress i livet (utmaning och anspänning) för det gör att vi skärper oss. Bland annat frisätter det hormonet dopamin, vilket också gör oss mer skärpta, alerta och koncentrerade, så att vi kan få det vi söker. Dopamin stimulerar lust och belöning genom att sätta igång en intensiv storm av glädje, det som kan beskrivas som "flow". Det får vi bara av att anstränga oss och genom att vara fokuserade på en uppgift. Vi är inte gjorda för att sitta i soffan och dega …

Högt kortisol sänker koncentrationsförmågan, ger åldersglömska och nedsatt energi i förtid.

Så stress är alltså positivt – men i lagom dos. Problemet är när det får pågå för länge utan återhämtning. Trötthet kan ha en rad orsaker, men här tittar vi på hormonella samband. Se även mitt första inlägg om binjurestress.

Kortisolets roll

Stresshormonet kortisol produceras också av binjurarna, och det har en rad positiva effekter på kroppen som att motverka allergier och inflammationer och bevara emotionell stabilitet. Men vid höga halter av kortisol börjar musklerna att brytas ner samtidigt som det motverkar könshormonerna, hämmar immunförsvaret och höjer kolesterolhalten. Förhöjda nivåer av kortisol under en längre tid är dessutom skadligt för hjärnans minnesfunktioner.

Långvarig stress utan återhämtning har alltså en rad förödande effekter. Det leder sedan till en minskad kortisolproduktion av binjurarna. Dessa behöver en signal med ACTH från hypofysen för att producera kortisol, och långvarig stress sänker nivåerna av lugnande serotonin. Efter långvarig stress töms förråden på signalsubstansen serotonin och feedback-systemet av kortisol till hypofysen fungerar inte så bra längre.

FAKTA:

Serotonin har en lugnande och behaglig effekt på kropp och sinne, och massage är en riktig booster av serotonin. Forskning visar att det höjs ca 30 procent och stresshormonet kortisol sänks i motsvarande utsträckning. Att kramas eller smeka pälsen på ett husdjur går lika bra. Serotonin frisätts även direkt efter sexuellt klimax, vilket ger inre lugn, tillfredsställelse och är avstressande.

Vid för låga nivåer av serotonin får binjurarna inte längre signalerna från hjärnan att producera kortisol och DHEA. Därför får du symtom som ofta beskrivs som binjuretrötthet. Men det är således ett multifaktorellt systemfel – och därför tappas bort av sjukvården eftersom de ännu inte intresserar sig för systemhälsan utan fortfarande har en detaljsyn. Tänk bara på hur länge Fibromyalgi kallades för ”Sveda-, värk- och brännkärring”. Så förnedrande att inte bli tagen på allvar … och jag hoppas innerligt att systemproblemet som resulterar i binjuretrötthet kan tas på allvar snarast möjligt.

Tecken och symptom på lågt kortisol:

– Mild depression eller oro.

– Flera olika slags matallergier och/eller inhalationsallergier.

– Orkeslöshet och brist på energi.

– Ökad ansträngning för att utföra dagliga sysslor.

– Sämre förmåga att hantera stress.

– Torr och tunn hud.

– Lågt blodsocker.

– Låg kroppstemperatur.

– Hjärtklappning.

– Oförklarligt håravfall.

–Omväxlande diarré eller förstoppning.

Vad orsakar binjuretrötthet?

Under perioder av kronisk och ihållande stress förblir nivåerna av kortisol höga. Med tiden leder den ökade kortisolproduktionen till att receptorerna för kortisol i hypotalamus blir okänsliga och inte längre reagerar lika snabbt. Detta resulterar i att binjurarna inte producerar tillräckliga mängder kortisol vilket då leder till låga kortisolnivåer eller binjuretrötthet. En negativ cykel sätts igång.

Hög sockerkonsumtion ökar stressens negativa effekter.

Utan en korrekt nivå av kortisol i kroppen kan vi inte hantera fly-eller-fäkta situationer som vi ska. När kroppen fortsätter in i en negativ återkopplingsloop av för högt kortisol till för lågt kortisol börjar vi känna oss trötta och utmattade.

Problemet är även mer komplext än så. Kronisk stress leder också till låga nivåer av serotonin i hjärnan. Lågt serotonin i sin tur orsakar en störning i sköldkörtelns normala funktion vilket kan leda till sekundär hypotyreos – underfunktion i sköldkörteln – vilket också kan leda till depression. (Detta stycke kommer från Mia Lundin, leg sjuksköterska o nurse practitioner, som arbetar just med att balansera hormonerna i kroppen).

Hantera stressen

Förmågan att hantera såväl fysisk som psykisk stress är extremt viktigt för människans överlevnad. Man behöver vidta flera åtgärder för att få ordning på det. Att se till att lägga sig tidigt och få ett par timmars sömn redan före midnatt gör att binjurarna kan återhämta sig inför nästa dag.

I hormonet DHEA har kroppen utvecklat en skyddsmekanism mot stressens negativa effekter. Därför är balansen mellan kortisol och DHEA särskilt viktig. DHEA kan förbättra såväl hjärnans funktion som minnet och immunförsvaret samt motverka muskelsvaghet och benskörhet. Nästa inlägg tar upp det lugnande DHEA och hur man aktiverar det.

Man kan ta tillskott men det handlar också om balansen mellan hormonerna. Där är tarmfloran mycket viktig – stress, dålig kost och överanvändning av antibiotika slår hårt mot den friska, stärkande tarmfloran.

FAKTA: 

Tarmfloran är mycket betydelsefull för vår hormonella status. för den är inblandad vid omvandling av flera av kroppens viktigaste hormoner från sköldkörteln, binjurebarken och könskörtlarna. Hormonerna utsöndras från levern via gallan och transporteras ett stycke i tarmen, innan de återupptas av tarmslemhinnan för vidare transport till levern. Under färden genom tarmen kan bakterierna påverka mängden och kvaliteten på de hormonprodukter som återvänder till levern. Alltså är det oerhört viktigt att tillföra hälsosamma tarmbakterier via kosten (surkål, kvass etc) eller via tillskott.

Dr. Sanna Ehdin

– Ur Nya Självläkande människan, © Sanna Ehdin, 2014.

– Visste du att ”Klimakteriet” oftast är en icke-diagnostiserad dysfunktion i sköldkörtel tillsammans med olika grader av binjureutmattning. Det kan balanseras med bioidentiska hormoner, kosttillskott och ändrad kost.

Sanna Ehdin är doktor i immunologi, forskare, författare och föreläsare inom hälsa. Under de senaste tjugofem åren har hon ägnat sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att se till helheten och sambandet mellan kroppen, tankar, känslor, själen och hälsan. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.