Vitaminer och mineraler är centrala för livets processer i vår kropp. Mineralerna är bärare av energi och tändstiften i livets kemi, medan vitaminerna påskyndar cellprocesser och reaktioner i kroppen. Utan dem får vi dysfunktion – och det påverkar åt båda hållen. Det vill säga näringsbrist och stress påverkar psyket och känslorna negativt – och stress, oro och ohälsosam livsstil skapar näringsbrist.

Människans hälsostatus har tyvärr sjunkit avsevärt under de senaste 40–50 åren, mycket beroende på den industriella maten och den storskaliga odlingen av födan. Detta har skapat en urlakning av jordarna, vilket ger näringsbrist hos människor, växter och djur. Det är allvarligt med tanke på att vår livskraft och läkande förmåga är beroende av en viss närings- och energinivå. Vi står och faller med det – alltså det är en förutsättning för att kroppen och psyket ska fungera väl.

Näringsbrister ger såväl psykiska som fysiska symtom.

Det somatopsykiska får för lite utrymme idag. Nu ser man främst till det psykosomatiska, det vill säga att det är de höga kraven, pressande tidsbrist, stress och så vidare som ger spänningar och sjukdom i kroppen. Men det omvända, det somatopsykiska, är ännu viktigare idag, för med en låg eller undermålig näringsstatus kan varken kroppen eller psyket fungera väl.

Ett exempel är D-vitamin som behövs för många funktioner inklusive ett stabilt nervsystem, bra immunförsvar, normala hjärtslag och hög energinivå. Det produceras i huden vid solbestrålning och vi får det naturligt på sommarhalvåret, men det är nödvändigt att ta tillskott på vinterhalvåret. Brist på D-vitamin kan ge både depression och benskörhet.

Vitaminer, mineraler och örter ingår i naturens apotek. Örter har i hela mänsklighetens historia använts för sina läkande egenskaper och hela 80 procent av jordens befolkning använder fortfarande örter som sitt främsta läkemedel. De hälsosamma örterna har en rad stimulerande effekter på vår hälsa och jag kommer ta upp det i blogginlägg framöver.

Följande symtom kan vara ett tecken på brister av:

Essentiella fettsyror:

Torr hud även om symtomen kan variera något: sprickor i fingertopparna, mörkfärgade fläckar i olika nyanser i ansiktet, blandhy som är både fet och torr, skrovlig hud på armbågarna eller nedre delen av benen, torrt och skört hår, mjäll, sår i hårbotten eller håravfall samt mjuka eller sköra fingernaglar som skivar sig.
Även nedsatt hormonproduktion, infertilitet, mer inflammationer, svagheter i centrala nervsystemet, för låg produktion av stresshormoner.

Långsamma kolhydrater:

Svängande blodsockernivåer, extrem trötthet på morgon och eftermiddag. Det ger ett sug efter snabba kolhydrater vilket skapar exempelvis huvudvärk, irritabilitet, yrsel, darrningar, depression, matsmältningsproblem, nervösa besvär.

Protein:

Sömnig och extrem trötthet, oregelbunden sömn, järnbrist, låg ämnesomsättning, sämre immunförsvar och dålig sårläkning, minskad muskelmassa, ofrivilligt barnlös, för tidigt åldrande, problem med humöret och minnesfunktion. OBS! Brist på protein leder även till ett sämre proteinupptag.

Fibrer:

Förstoppning, diarréer, hemorrojder, högt blodtryck, nedsatt immunförsvar, cancer (tjocktarm, bröst och prostata).

De vanligaste mineralbristerna

Zink:

Dålig aptit, sämre hudläkning, illaluktande kroppslukt, vit beläggning på tungan, hudförändringar (akne, eksem, bölder, hudsprickor, vita fläckar på naglarna, sträckmärken och bristningar efter förlossning). Zink lagras främst i ögonen och låga zinkvärden kan medföra synförändringar och svårt att skilja på blåa och gröna nyanser. Begär efter salt och kolhydrater vanligt vid zinkbrist.

Järn:

Trötthet, energibrist, blodsockerstörningar, nedsatt mental funktion, blek hy, andfådd, dimmig syn, huvudvärk, nervositet, sömnlöshet, myrkrypningar i benen, tarmproblem. Sug efter salt vanligt vid järnbrist.

Kalcium:

Muskelkramp, svårt att somna in, sköra naglar och hud/hårproblem, blödande tandkött, karies, nervositet, ryckningar i ögonlocken, domningar och stickningar i armar och ben, allergier.

Magnesium:

Dålig aptit, irritation, stress- och ljudkänslig, allmän svaghet, kroniskt trötthetssymtom, PMS, vaknar tidigt på morgonen, alla slags kramper, ansiktsryckningar och stelhet, nervproblem, förvirring, personlighetsförändringar. Begär efter choklad vanligt vid magnesiumbrist. Magnesium är svårt att få tillräckligt av i dagens näring, därför behöver många kosttillskott.

Krom:

(utarmas av sockerkonsumtion) hämmar proteinsyntesen samt omsättningen av socker och fett. Är involverat i diabetes, blodsocker, åderförfettning, nervösa besvär, förvirring, ögonproblem som grumlig hornhinna. Brist ger sug efter socker.

Dramatisk minskning av näringsinnehållet i maten

– Tyska forskningsresultat från Schwarzwald Sanatorium i Obertal har konstaterat att matens innehåll av vitaminer och mineraler i frukt och grönsaker har minskat mycket mellan 1985 och 1996. (Källa: Foodwire)

– I broccoli har innehållet av kalcium minskat med 68 procent, B-vitaminen folsyra med 52 procent och magnesium med 35 procent.

– I spenat har magnesiuminnehållet sjunkit med 68 procent, vitamin B6 med 59 procent och vitamin C med 58 procent.

– I bananer har innehållet av kalcium minskat med 12 procent, folsyra med 84 procent, magnesium med 13 procent och vitamin B6 med 92 procent.

– I jordgubbar fann man 14 procent lägre halt kalcium och 67 procent mindre vitamin C.

– Äpplen innehöll 80 procent mindre vitamin C, men i gengäld en ökning av kalcium- och magnesiuminnehållet med 12 och 20 procent respektive.

Vitaminer och mineraler är som synes en hel vetenskap. Därför kan det vara lämpligt att konsultera en Näringsterapeut och t ex göra en mineralanalys, om man överväger att ta större doser av vitaminer och mineraler. Man måste testa halterna inne i cellerna – för i blodet ändras nivåerna med måltider och dagsformen. Här finns en lista på kunniga och erfarna Näringsterapeuter, alla har även två år basmedicinsk utbildning.

– Läs mer om urlakning av odlingsjorden här!

– Läs mer i Näringsmedicinska Uppslagsboken av Peter Wilhemlsson (som har gott om vetenskapliga referenser), samt i kapitlet ”Läkande kosttillskott” i Nya självläkande människan, Sanna Ehdin, 2014.

Dr. Sanna Ehdin

 

Sanna Ehdin är doktor i immunologi, forskare, författare och föreläsare inom hälsa. Under de senaste tjugofem åren har hon ägnat sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att se till helheten och sambandet mellan kroppen, tankar, känslor, själen och hälsan. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.