Det hänger på andningen – ju mer medveten andning du får, desto piggare blir du och bättre mår du!! De flesta överandas, genom munnen, när det blir avsevärda hälsoförbättringar genom att hela tiden andas genom näsan. Vår andningsrytm är nämligen den process som har allra störst påverkan på vår kropp. Om du vill ha mer energi är förbättrad andning det bästa sättet! 

Andningen är central för självläkningen eftersom den påverkar nästan alla andra funktioner i kroppen. I USA har FDA (motsvarande Läkemedelsverket) godkänt att läkarna skriver ut andningsövningar för sina patienter för att påskynda läkningen av olika välfärdsjukdomar.

Dysfunktionell andning kan ge astma

Dysfunktionell andning är en relativt okänd och outforskad diagnos. Många med dysfunktionell andning får felaktigt en astmadiagnos och astmamediciner. Vad de i stället behöver är att lära sig ett normalt andningsmönster. Detta nya medicinska begrepp ”dysfunktionell andning” stöder den ryske läkaren och professorn Konstantin Buteykos mer än 20 år långa erfarenhet av att 150 olika tillstånd förbättras med ändrad andning.

Djupandning ger långsamma och avslappnade andetag som underlättar kroppens avspänning.

Den som andas på fel sätt kan få astmaliknande besvär som är mer handikappande än behandlad astma. Patienter med dysfunktionell andning har klart mer andningsbesvär, som dessutom har en mer negativ inverkan på deras dagliga liv. De har också lägre livskvalitet, sämre förmåga att hantera stress och är mer oroliga än patienterna med astma. Det visade en studie på Falu lasarett med 25 patienter med dysfunktionell andning och 25 patienter med astma.

Men det finns behandling för de drabbade, och när patienterna fick lära sig hur andningen normalt fungerar och att de i stället för att andas högt uppe i bröstkorgen ska andas mer med buken blir många helt bra eller i varje fall mycket bättre.

Lär dig andas rätt

Hur vet du om du andas för mycket? Blodets koldioxidnivå är troligen för låg om du vid vila inte kan hålla andan mer än 15 sekunder efter utandning utan att behöva hyperventilera. Om du ständigt andas för mycket kallas det kronisk hyperventilering.

– Vänj dig vid att andas genom näsan, lugnt och stilla

– Använd buken vid inandning och inte bröstkorgen.

– Håll en marginal till full inandning, men vid utandningen kan du släppa allt.

Som nämnts finns det även känslomässiga komponenter i andningen och ibland kan dessa behöva frigöras för att andningen ska fungera naturligt och avslappnat.

Andas med näsandning

Börja med att stänga munnen och alltid andas genom näsan (utom vid stark fysisk aktivitet förstås) – för då kommer mer syre till cellerna. Det gör också att luften värms och fuktas innan den går vidare ned i luftvägar och lungor. Näspassagen är också trängre än munnen, vilket automatiskt leder till att en mindre volym luft andas in och ut. Det är bra eftersom överandning är negativt för kroppens hälsobalans, och många överandas vilket kan ge trötthet och bidra till astmatiska besvär.

Djupandning är läkande

Genom att praktisera djupandning kan du styra kroppen i en positiv och avslappnande riktning. Du behöver inte röra på dig eller skaffa något, utan kan sitta i stolen och förändra din energinivå genom att ändra din andningsteknik. Jag rekommenderar verkligen en kurs i andningsträning eller att man tränar själv – det gör större skillnad än man tror!

Det innebär att du andas med buken antingen genom att röra diafragmans muskler nedåt eller bukens muskler utåt (halvvägs mellan pubesbenet och naveln finns en liten muskel som rör sig). Vid djupandning ökar lungvolym till det maximala och då kan slemhinnan i lungans små lungsäckar (alveoler) rengöras. Det rensar effektivt ut ämnen som annars kan irritera nerver i lungan och ge inflammation. Ett bra sätt att rensa lungsäckarna är att göra en kort yogiandning (se nedan).

Andningsrörelserna styrs automatiskt av nervsystemet, men detta kan i sin tur påverkas genom att vi lär oss att medvetet styra vår andning.

Djupandning ger långsamma och avslappnade andetag som underlättar kroppens avspänning. Det gör att hjärnans elektriska aktivitet förändras från de stimulerande betavågorna till de lugnande alfavågorna. Det förändrar även hjärnans uppfattning av stress och smärta så att vi blir mer toleranta. Du kan använda det för att motverka smärta och spänningar i kroppen, till exempel vid besök hos tandläkare eller läkare. Djupandning medför en rad fördelar för hela vår kropp.

Yogi-andning

Andningsrörelserna styrs automatiskt av nervsystemet, men detta kan i sin tur påverkas genom att vi lär oss att medvetet styra vår andning. En till ett par minuters djupandning har en vitaliserande och lugnande effekt som kvarstår i flera timmar. Vid djupandning tar man 5–10 andetag per minut. Ge dig själv en kort, energigivande och avslappnande paus med följande teknik för yogi-andning:

1. Sitt rakt eller ligg ner och slappna av bukmusklerna.

2. Andas in via näsan så att först buken fylls med luft och sedan bröstkorgen.

3. Håll andan och räkna långsamt till tio.

4. Andas ut via munnen och släpp ut luften i bröstkorgen först och sedan i buken. Dra bukmusklerna så långt in som möjligt så att all luft pressas ut.

5. Upprepa ett par gånger.

Genom att djupandas på detta sätt kan du utvidga lungans luftsäckar (alveoler) upp till åtta gånger den normala storleken.

Hur medveten är din andning?

Nedan finns ett formulär som du kan fylla i och gradera dig själv för att få reda på hur du ligger till – ditt andningsindex.

Maximalt antal andningsindex-poäng är 72. En hög poängsumma indikerar en bra andning och en kropp i balans som har stora inre resurser och därmed klarar av svårare utmaningar. En poängsumma som är lägre än 25 indikerar att din andning har en stor förbättringspotential. En låg poängsumma visar på en kropp i obalans och lägre inre resurser.

– Bra att få reda på för då kan man göra något åt det hela! Kolla ditt andningsindex här!

– Läs mer på Anders Olsons sida Medveten andning

– Läs mer Bli pigg genom näsandning

Dr. Sanna Ehdin

 

Sanna Ehdin är doktor i immunologi, forskare, författare och föreläsare inom hälsa. Under de senaste tjugofem åren har hon ägnat sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att se till helheten och sambandet mellan kroppen, tankar, känslor, själen och hälsan. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.