Genom att öka de realistiska tankarna kommer man ifrån det förvrängda tänkandet. Det första steget är att öka sitt medvetande om att man gör det. Se sedan till att på olika sätt hålla kontakt med verkligheten, genom att hela tiden stämma av (reality-check). På så sätt undviker du att bli lurad av olika känslosignaler eller tankeprojektiler, för de kan färga din upplevelse av en situation felaktigt. 

Här ska du få sju tekniker för att öka de realistiska tankarna och minska det automatiska negativa tänkandet (ANT) som jag skrev om här.

Kom ihåg att dina känslor inte äger dig, för de är bara små bitar av information.

Det hjälper en att sansa sig, skapa distans och observera det hela som om man var en fågel på sin egen axel:

1. Var uppmärksam på olika ledtrådar som att se på saker i termer av extremer, eller att bara ensidigt se till det negativa och bygga upp de dåliga sakerna i en situation. Till exempel att försöka läsa andras tankar eller förutsäga framtiden. Samt att du relaterar allt som sker omkring dig till dig själv, exempelvis ”Han gjorde så för att han tycker illa om mig”.

2. Stelt eller låst tänkande – ge särskilt akt på det och försök undvika det. Om du har svårt att se saker ur en annan synvinkel än din egen, kan det vara ett tecken på att du använder dig av en begränsande syn och förvrängt tänkande.

3. Undvik extremer – ord som överdriver, som exempelvis: alltid, i evighet, totalt, allting, alla, ingenting, ingen, aldrig.

4. Skaffa dig perspektiv på saker och ting genom att se till den andra sidan av något, försök se till det som du har filtrerat bort. Gör till exempel en lista över positiva och negativa aspekter av livet. Om du inte kan finna båda sidor är det ett tydligt tecken på förvrängt tänkande. Få saker är bara bra eller bara dåliga, så fortsätt att försöka hitta båda sidorna!

5. Håll dig till fakta, så gott det går – det är en god vana. Det innebär att ta reda på fakta om en viss situation, att undersöka och fråga. Om du anar att du drar förhastade slutsatser, fråga då dig själv vilka bevis du har för att anta det hela. Eller om din slutsats är den mest sannolika baserat på faktaunderlaget? Finns det kanske andra slutsatser som är lika giltiga?

6. Var specifik och konkret. Om du oroar dig för något, försök då att uppskatta sannolikheten för att det ska hända på en skala mellan 0 och 100 procent. Genom att vara specifik tydliggör du saker som annars är vaga och otydliga.

7. Stäm av med verkligheten – kontrollera om din tolkning är realistisk. Gör "reality-check" – och fråga gärna andra personer som du litar på.

Flera synsätt

Ibland är det ju svårt att veta vad det är som pågår egentligen. Vi har inte alltid tillräckligt med information för att vara säkra. Det viktiga är att vara öppen och ödmjuk för att det finns fler än ett sätt att se på det som sker. Samt att ens egen uppfattning kanske är färgad av egna, tidigare upplevelser. Det gör att ens känslor för det hela inte nödvändigtvis avspeglar verkligheten.

Genom att sansa sig på det här viset kan du undvika att dra förhastade slutsatser som kanske är felaktiga eller till och med skadliga. Att ha en sunt ifrågasättande inställning hjälper, eller att tillämpa ett objektivt betraktande. Det innebär att du tränar dig i att sätta dig utanför situationen, och ser på den och dig själv utifrån.

Ungefär som om man var en fågel som satt på axeln och såg det hela på lite distans. Det som buddisterna förespråkar, att observera lite utifrån utan att gå in med sina tankar eller känslor och röra till det … Viktigt att spendera egen tid, i avskildhet och reflektion – för det tar tid att sortera ut saker och ting. Speciellt mönster som suttit i länge.

– Genom att vara observant på detta sätt kan vi långsamt förändra det förvrängda tänkandet till ett flexibelt, realistiskt och mer positivt tänkande. Vi kan bygga nya positiva tankebanor att skapa nya kopplingar mellan nervbanor: rewire vår hjärna.

– Ett mycket bra komplemet är att varje dag träna Blissful Mind-metoden som jag utvecklat i 3 x 3 minuter.  Läs om den genom att klicka på namnet.

Bearbetad text ur Nya Sluta kämpa – börja leva, Sanna Ehdin, 2016.

Dr. Sanna Ehdin

Sanna Ehdin är doktor i immunologi, forskare, författare och föreläsare inom hälsa. Under de senaste tjugofem åren har hon ägnat sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att se till helheten och sambandet mellan kroppen, tankar, känslor, själen och hälsan. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.    

Hjälp oss att driva tidningen vidare! 

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.