loading



Enligt SLU-forskarna ledde en ökad renskötsel under 1600-talet till intensiva diskussioner mellan samiska hushåll om rätten till olika betesområden. Foto: Rickhard Lantto
Enligt SLU-forskarna ledde en ökad renskötsel under 1600-talet till intensiva diskussioner mellan samiska hushåll om rätten till olika betesområden. Foto: Rickhard Lantto
Inrikes

Domstol avgjorde samiska markkonflikter historiskt

Eva Sagerfors

Förr hade samer sätt att fördela rättigheter till jakt, fiske och renbete som kan ge lärdomar idag, menar två forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. De har forskat om samernas hantering av naturresurser historiskt.

Boken ”Self-Governance and Sami Communities. Transitions in Early Modern Natural Resource Management” ger en ny bild av hur rätten att utnyttja olika marker bestämdes bland samer i Sverige från 1500-talets mitt till slutet av 1700-talet. Enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, hade den samiska ursprungsbefolkningen förmåga att på ett skickligt och systematiskt sätt organisera och förvalta naturresurser.

– Sådan kunskap är ett viktigt bidrag till den aktuella diskussionen om urfolks rättigheter, säger Eva-Lotta Päiviö Sjaunja, agrarhistoriker vid Sveriges lantbruksuniversitet och en av forskarna bakom boken.

Renskötselns historia

Vildrenar jagades tillsammans med andra vilda djur i det samiska jakt- och fångstsamhället. Enligt hällmålningar har det förekommit sedan flera tusen år.

Tamrenskötsel finns dokumenterat sedan 800-talet.

Renskötsel i större skala har funnits sedan 1600-talet och utgjort en grundval för samernas försörjning.

Renskötselåret är uppdelat i åtta årstider: vår, vårsommar, sommar, höstsommar, höst, höstvinter, vinter och vårvinter. Därför kallas samerna också för de åtta årstidernas folk.

Källa: Samer.se

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading



Enligt SLU-forskarna ledde en ökad renskötsel under 1600-talet till intensiva diskussioner mellan samiska hushåll om rätten till olika betesområden. Foto: Rickhard Lantto
Enligt SLU-forskarna ledde en ökad renskötsel under 1600-talet till intensiva diskussioner mellan samiska hushåll om rätten till olika betesområden. Foto: Rickhard Lantto
Inrikes

Domstol avgjorde samiska markkonflikter historiskt

Eva Sagerfors

Förr hade samer sätt att fördela rättigheter till jakt, fiske och renbete som kan ge lärdomar idag, menar två forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. De har forskat om samernas hantering av naturresurser historiskt.

Boken ”Self-Governance and Sami Communities. Transitions in Early Modern Natural Resource Management” ger en ny bild av hur rätten att utnyttja olika marker bestämdes bland samer i Sverige från 1500-talets mitt till slutet av 1700-talet. Enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, hade den samiska ursprungsbefolkningen förmåga att på ett skickligt och systematiskt sätt organisera och förvalta naturresurser.

– Sådan kunskap är ett viktigt bidrag till den aktuella diskussionen om urfolks rättigheter, säger Eva-Lotta Päiviö Sjaunja, agrarhistoriker vid Sveriges lantbruksuniversitet och en av forskarna bakom boken.

Renskötselns historia

Vildrenar jagades tillsammans med andra vilda djur i det samiska jakt- och fångstsamhället. Enligt hällmålningar har det förekommit sedan flera tusen år.

Tamrenskötsel finns dokumenterat sedan 800-talet.

Renskötsel i större skala har funnits sedan 1600-talet och utgjort en grundval för samernas försörjning.

Renskötselåret är uppdelat i åtta årstider: vår, vårsommar, sommar, höstsommar, höst, höstvinter, vinter och vårvinter. Därför kallas samerna också för de åtta årstidernas folk.

Källa: Samer.se

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024