loadingVilken grupp har rätt till renskötsel i Tärnabyområdet? På fredagen kom Lycksele tingsrätts dom som säger att båda grupperna samer som tvistat om frågan har denna rätt. Foto: Malin Moberg/AP/TT
Vilken grupp har rätt till renskötsel i Tärnabyområdet? På fredagen kom Lycksele tingsrätts dom som säger att båda grupperna samer som tvistat om frågan har denna rätt. Foto: Malin Moberg/AP/TT
Inrikes

Dom i sametvist underkänner lagstiftningen

Epoch Times

En dom i Lycksele tingsrätt kan få långtgående konsekvenser för samer och rennäringen. Budskapet i domen är nämligen: Ändra lagstiftningen om samebyar, för den bryter mot grundlagen.

Tingsrättens dom i det så kallade Vapstensmålet handlar om en långvarig konflikt mellan två grupper samer i Tärnabytrakten, och den säger att båda grupperna har lika rätt att bedriva renskötsel i området.

I dag är det bara den ena gruppen, bestående av ättlingar till nordsamer som tvångsförflyttades till Västerbotten på 1930-talet, som är medlemmar i Vapstens sameby. Och medlemskap är enligt rennäringslagen en förutsättning för att få bedriva rennäring.

Den andra gruppen, bestående av sydsamer med djupa rötter i området, stämde samebyn och krävde tillbaka sin rätt till renskötsel. Sydsamerna har hävdat att de blivit nekade den rätten av både myndigheter i samband med att rennäringslagen infördes, och nordsamerna som nekat dem medlemskap.

Nu säger Lycksele tingsrätt, enkelt uttryckt, att de båda parterna måste verka sida vid sida.

Skrivas om

Tingsrätten säger inte att de nuvarande medlemmarna i samebyn måste ge berörda sydsamer medlemskap. Sydsamerna har, oavsett medlemskap i sameby, en på urminnes hävd grundad rätt att bedriva renskötsel, enligt domen. Enligt tingsrätten strider rennäringslagens krav om medlemskap i sameby mot grundlagen.

− Den mest naturliga följden av domen, om den står sig, är att rennäringslagstiftningen måste skrivas om. Den är lite av en fingervisning till lagstiftarna att göra något åt detta, för nu har vi en lagstiftning som inte hänger ihop, säger lagman Anders Alenskär till TT.

Rennäringslagen är vid det här laget 50 år gammal och sedan dess har samernas rättigheter i övrigt utvecklats ganska mycket, också genom grundlagsändring, fortsätter han.

− På något sätt är rennäringslagen inte riktigt anpassad till rättigheterna. Så det vi säger är att man kan inte upprätthålla medlemsparagraferna för det inskränker samers rättigheter, säger Anders Alenskär.

I egen sak

Där samebyar korrekt och transparent prövar medlemskap uppstår inte problem som i Vapsten, fortsätter han.

− Men vi har i den här domen konstaterat att de nuvarande medlemmarna i samebyn konsekvent valt att inte anta medlemmar från grenen med sydsamer. Medlemskapsreglerna är sådana att de ger samebyarna väldigt stor makt. De kan besluta i egen sak och har i stort sett vetorätt. Men här finns en möjlighet att reglera om rennäringslagen, säger Anders Alenskär.

Men närmast är frågan om domen kan rubba på de låsta positionerna i Vapstensfallet. Anders Alenskär utgår från att den kommer att överklagas.

− Jag har ingen blåögd tro att domen skulle få det att fungera bra mellan grupperna. Men vi anser att de har lika rättigheter och ska det fungera måste verksamheterna samordnas. Det naturliga är att länsstyrelserna får ta tag i frågan, säger Anders Alenskär.

(Anna Lena Wallström/TT)

Bakgrund till fallet

För att få bedriva rennäring krävs, enligt rennäringslagen, medlemskap i en sameby.

En sameby är en form av ekonomisk förening. Den har ett bestämt landområde inom vilket den får bedriva renskötsel.

Vapsten fjällsameby har sina åretruntmarker i Storumans kommun.

Medlemmarna i samebyn har sina rötter i den nordligaste delen av landet. De fick ensamma rätten till renskötsel på 1970-talet, i samband med att den nya rennäringslagen infördes.

Samebyn stämdes av föreningen Vapstens Lappby och dess medlemmar, som är sydsamer med rötter i Tärnabyfjällen.

Med stämningsansökan ville föreningen återfå rätten till att bedriva rennäring. Den har hävdat att myndigheterna gjorde fel på 1970-talet när samebyn skulle registreras. Föreningen har också hävdat att samebyns medlemmar på olika sätt försvårat eller omöjliggjort sydsamernas möjligheter till renskötsel.

Källor: Stämningsansökan i Lycksele tingsrätts mål T329-17, sametinget.se

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingVilken grupp har rätt till renskötsel i Tärnabyområdet? På fredagen kom Lycksele tingsrätts dom som säger att båda grupperna samer som tvistat om frågan har denna rätt. Foto: Malin Moberg/AP/TT
Vilken grupp har rätt till renskötsel i Tärnabyområdet? På fredagen kom Lycksele tingsrätts dom som säger att båda grupperna samer som tvistat om frågan har denna rätt. Foto: Malin Moberg/AP/TT
Inrikes

Dom i sametvist underkänner lagstiftningen

Epoch Times

En dom i Lycksele tingsrätt kan få långtgående konsekvenser för samer och rennäringen. Budskapet i domen är nämligen: Ändra lagstiftningen om samebyar, för den bryter mot grundlagen.

Tingsrättens dom i det så kallade Vapstensmålet handlar om en långvarig konflikt mellan två grupper samer i Tärnabytrakten, och den säger att båda grupperna har lika rätt att bedriva renskötsel i området.

I dag är det bara den ena gruppen, bestående av ättlingar till nordsamer som tvångsförflyttades till Västerbotten på 1930-talet, som är medlemmar i Vapstens sameby. Och medlemskap är enligt rennäringslagen en förutsättning för att få bedriva rennäring.

Den andra gruppen, bestående av sydsamer med djupa rötter i området, stämde samebyn och krävde tillbaka sin rätt till renskötsel. Sydsamerna har hävdat att de blivit nekade den rätten av både myndigheter i samband med att rennäringslagen infördes, och nordsamerna som nekat dem medlemskap.

Nu säger Lycksele tingsrätt, enkelt uttryckt, att de båda parterna måste verka sida vid sida.

Skrivas om

Tingsrätten säger inte att de nuvarande medlemmarna i samebyn måste ge berörda sydsamer medlemskap. Sydsamerna har, oavsett medlemskap i sameby, en på urminnes hävd grundad rätt att bedriva renskötsel, enligt domen. Enligt tingsrätten strider rennäringslagens krav om medlemskap i sameby mot grundlagen.

− Den mest naturliga följden av domen, om den står sig, är att rennäringslagstiftningen måste skrivas om. Den är lite av en fingervisning till lagstiftarna att göra något åt detta, för nu har vi en lagstiftning som inte hänger ihop, säger lagman Anders Alenskär till TT.

Rennäringslagen är vid det här laget 50 år gammal och sedan dess har samernas rättigheter i övrigt utvecklats ganska mycket, också genom grundlagsändring, fortsätter han.

− På något sätt är rennäringslagen inte riktigt anpassad till rättigheterna. Så det vi säger är att man kan inte upprätthålla medlemsparagraferna för det inskränker samers rättigheter, säger Anders Alenskär.

I egen sak

Där samebyar korrekt och transparent prövar medlemskap uppstår inte problem som i Vapsten, fortsätter han.

− Men vi har i den här domen konstaterat att de nuvarande medlemmarna i samebyn konsekvent valt att inte anta medlemmar från grenen med sydsamer. Medlemskapsreglerna är sådana att de ger samebyarna väldigt stor makt. De kan besluta i egen sak och har i stort sett vetorätt. Men här finns en möjlighet att reglera om rennäringslagen, säger Anders Alenskär.

Men närmast är frågan om domen kan rubba på de låsta positionerna i Vapstensfallet. Anders Alenskär utgår från att den kommer att överklagas.

− Jag har ingen blåögd tro att domen skulle få det att fungera bra mellan grupperna. Men vi anser att de har lika rättigheter och ska det fungera måste verksamheterna samordnas. Det naturliga är att länsstyrelserna får ta tag i frågan, säger Anders Alenskär.

(Anna Lena Wallström/TT)

Bakgrund till fallet

För att få bedriva rennäring krävs, enligt rennäringslagen, medlemskap i en sameby.

En sameby är en form av ekonomisk förening. Den har ett bestämt landområde inom vilket den får bedriva renskötsel.

Vapsten fjällsameby har sina åretruntmarker i Storumans kommun.

Medlemmarna i samebyn har sina rötter i den nordligaste delen av landet. De fick ensamma rätten till renskötsel på 1970-talet, i samband med att den nya rennäringslagen infördes.

Samebyn stämdes av föreningen Vapstens Lappby och dess medlemmar, som är sydsamer med rötter i Tärnabyfjällen.

Med stämningsansökan ville föreningen återfå rätten till att bedriva rennäring. Den har hävdat att myndigheterna gjorde fel på 1970-talet när samebyn skulle registreras. Föreningen har också hävdat att samebyns medlemmar på olika sätt försvårat eller omöjliggjort sydsamernas möjligheter till renskötsel.

Källor: Stämningsansökan i Lycksele tingsrätts mål T329-17, sametinget.se

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024