Den nationella rekommendationen om fjärr- och distansundervisning för elever i gymnasieskolan upphör 1 april – trots att smittoläget i landet fortsatt är mycket allvarligt. Skadan för eleverna riskerar att bli för stor om distansen fortsätter, anser Folkhälsomyndigheten.

– Det är ett glädjande besked för många, men det innebär inte att vi blåser faran över, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) på en pressträff.

Att den nationella rekommendationen om blandning mellan distansundervisning och närundervisning inte förlängs innebär dock inte att all undervisning ska ske på plats.

– För väldigt många gymnasieelever kommer det antagligen att fortsätta med viss distansundervisning, i den mån det krävs av smittskyddsskäl på den orten, eller för att hålla ner trängsel i skolan eller kollektivtrafiken, säger Ekström.

Negativa effekter

Regionala smittskyddsläkare kommer även i fortsättningen att kunna bestämma om en skola ska gå över till distans.

Britta Björkholm, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, säger att läget i pandemin fortsatt är allvarligt, men framhåller att åtgärderna som tas för att hejda pandemin inte får orsaka mer skada än nytta. Och distansundervisningen har gett negativa effekter.

– Det har gått ut över elevernas kunskapsinhämtning. Det har gått ut över deras psykiska mående, säger Britta Björkholm.

– De elever som redan innan hade ett svårare svårare utgångsläge riskerar att drabbas extra hårt av de här åtgärderna. I värsta fall kan det ge konsekvenser långt in i framtiden.

Väger tyngre

TT: Men varför kommer beslutet just nu, smittläget har inte förbättrats?

– När tiden går börjar vi se de negativa konsekvenserna av det här beslutet mer och mer. Och med tanke på att det är en hyfsad del kvar av terminen ser vi att det är rätt läge. Går det att bedriva undervisningen mer på plats är det viktigt att göra det för att hämta in det som man kan.

TT: Det handlar alltså inte om ett förbättrat smittoläge, utan att skadorna för eleverna riskerar att bli för stora?

– Ja, säger Britta Björkholm.

Det är viktigt att de som halkat efter får allt stöd de behöver nu, säger Anna Ekström.

– Vi måste se till att det finns goda möjligheter till stödundervisning och läxläsning, och vi ser till att det finns extra pengar till skolan så de kan ge det här stödet. Vi ser också till att det finns extra pengar till sommarskola.

Skolmiljarden

Hon nämnder den pott på en miljard kronor extra som landets skolor får dela på för att ge eleverna bättre förutsättningar att klara sin utbildning under pandemin.

– Skulle detta inte räcka måste det starka samhället finnas där för eleverna också efter gymnasietiden, då ska det finnas goda möjligheter att komplettera och ta igen de kunskapsluckor som kan ha uppstått.

För skolorna gäller det nu att fortsätta jobba förebyggande, säger Britta Björkholm.

– Det handlar om att se skolan som den arbetsplats den faktiskt är. Det är också upp till var och en som är i miljön att följa reglerna, säger hon.

Hon öppnar även för mer omfattande testning i skolmiljö och nämner antigentester som ett möjligt verktyg för att fortsatt kunna hålla gymnasieskolor öppna. I vilken omfattning den metoden skulle användas eller när kan hon dock inte svara på.

Anna Ekström framhåller att allt som går att göras för att hindra smittspridning i skolan ska göras.

– Jag vet vilket hårt och svårt jobb det har varit. Men mitt bistra budskap till huvudmännen är att det nog är läge att göra ännu ett omtag, och se om man kan göra ännu mer.

 

(Marc Skogelin/TT)

(Anja Haglund/TT)

(Marcus Alexandersson/TT)

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info: