loadingFågeln med sin magentafärgade skrud och med ett läte som beskrivs som högt, nästan ohörbart och insektsliknande, finns bara på Fillipinerna och är den minsta av alla skogskungsfiskare.
Foto: Med tillstånd av Miguel David De Leon
Fågeln med sin magentafärgade skrud och med ett läte som beskrivs som högt, nästan ohörbart och insektsliknande, finns bara på Fillipinerna och är den minsta av alla skogskungsfiskare. Foto: Med tillstånd av Miguel David De Leon
Vetenskap

Den sällsynta dvärgkungsfiskaren har fotograferats för första gången

Catherine Bolton

Under hela 130 år har den lilla och ytterst sällsynta, filippinska dvärgkungsfiskaren (Ceyx mindanensis) gäckat forskare och fotografer, men nu har man äntligen lyckats fotografera den till slut.

Fågeln, med sin fantastiska fjäderdräkt av metallisk orange med blå och magentafärgade fläckar, är den minsta av alla skogskungsfiskare som man känner till. Den observerades för första gången och beskrevs i en text under Steere expeditionen för exakt 130 år sedan, men dess kvicka natur och minimala storlek har gjort det allt annat än lätt för forskare och upptäcktsresande att fotografera den.

Bild: Med tillstånd av Miguel David De Leon

Den filippinska fältbiologen Miguel David De Leon lyckades till slut med vad ingen annan klarat, att fånga den lilla, vackra fågeln, som hotas av utrotning på grund av att dess livsmiljö förstörs, i en serie fotografier under en expedition på öarna Mindanao och Basilan.

– Robert S. Kennedy Bird Conservancy är en grupp bestående av åtta fältarbetare och fågelfotografer som dokumenterar fåglar och deras livsmiljöer och bidrar med information som tidigare varit okänd för vetenskapen. Syftet är att bevara arter och ekosystem, säger De Leon i en intervju med Esquire Filippinerna.

Bild: Med tillstånd av Miguel David De Leon

Fågeln har varit svår att upptäcka under lång tid, eftersom den rör sig snabbt och nästan osynligt. Den sitter ofta tyst inne i bladverket i sin naturliga miljö och förflyttar sig sedan kvickt från plats till plats på ett sätt som gör den mycket svår att upptäcka.

Gruppen arbetar för att specifikt dokumentera fåglar som inte är särskilt kända runt om i världen och ger glimtar av hur fåglarna interagerar i sin naturliga miljö. Att hitta ett sätt att dokumentera dvärgkungsfiskaren var verkligen inte lätt. Det tog De Leon och hans grupp tio år att spåra fågeln och slutligen fånga den på bild.

Bild: Med tillstånd av Miguel David De Leon

Bild: Med tillstånd av Miguel David De Leon

Mellan 2007 och 2017 forskade De Leon och hans kollegor ihärdigt på kungsfiskaren och lyckades hitta bon nära staden Cagayan de Oro. De hittade ett par häckplatser innan de slutligen lyckades fotografera den sällsynta fågeln. Det första boet förstördes av obehöriga vid Mapawa Nature Park innan forskarna hade lyckats fotografera sina upptäckter. Lyckligtvis var det andra boet orört, vilket bidrog till att man fick väldigt mycket information om hur fågeln häckar och skaffar mat.

Tyvärr påverkas dvärgkungsfiskaren, liksom många andra djur, negativt av skogsskövlingen. I Filippinerna förstörs kungsfiskarens naturliga livsmiljö, vilket kan leda till att de mycket sällsynta arterna utrotas.

Bild: Med tillstånd av Miguel David De Leon

De Leons hoppas att hans arbete kan bidra till att öka medvetenheten om de olika djur som är i riskzonen på grund av skogsskövlingen. Han tror att det handlar om mer än bara själva utplånadet av träden, när man talar om de skadliga effekterna av förstörda livsmiljöer.

– Det handlar inte bara om fåglar när man talar om fågelskydd. Genom att skydda och bevara deras livsmiljöer håller vi ekosystemet intakt. De otaliga insektsarter som fåglar livnär sig på, de oattraktiva buskarna som insekter livnär sig på, svampar och bakterier som gör jorden lämplig för tillväxt och så vidare, de är alla sammankopplade till en helhet, säger han till Esquire och tillägger:

– Det största hotet mot minskningen och förlusten av våra endemiska och inhemska arter är förstörelsen av livsmiljön. Jakt och fångst för mat och den olagliga handeln med sällskapsdjur är också bidragande faktorer. Fritidsskytte av fåglar med luftgevär eller slangbella påfrestar också fågelpopulationerna.

Bild: Med tillstånd av Miguel David De Leon

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingFågeln med sin magentafärgade skrud och med ett läte som beskrivs som högt, nästan ohörbart och insektsliknande, finns bara på Fillipinerna och är den minsta av alla skogskungsfiskare.
Foto: Med tillstånd av Miguel David De Leon
Fågeln med sin magentafärgade skrud och med ett läte som beskrivs som högt, nästan ohörbart och insektsliknande, finns bara på Fillipinerna och är den minsta av alla skogskungsfiskare. Foto: Med tillstånd av Miguel David De Leon
Vetenskap

Den sällsynta dvärgkungsfiskaren har fotograferats för första gången

Catherine Bolton

Under hela 130 år har den lilla och ytterst sällsynta, filippinska dvärgkungsfiskaren (Ceyx mindanensis) gäckat forskare och fotografer, men nu har man äntligen lyckats fotografera den till slut.

Fågeln, med sin fantastiska fjäderdräkt av metallisk orange med blå och magentafärgade fläckar, är den minsta av alla skogskungsfiskare som man känner till. Den observerades för första gången och beskrevs i en text under Steere expeditionen för exakt 130 år sedan, men dess kvicka natur och minimala storlek har gjort det allt annat än lätt för forskare och upptäcktsresande att fotografera den.

Bild: Med tillstånd av Miguel David De Leon

Den filippinska fältbiologen Miguel David De Leon lyckades till slut med vad ingen annan klarat, att fånga den lilla, vackra fågeln, som hotas av utrotning på grund av att dess livsmiljö förstörs, i en serie fotografier under en expedition på öarna Mindanao och Basilan.

– Robert S. Kennedy Bird Conservancy är en grupp bestående av åtta fältarbetare och fågelfotografer som dokumenterar fåglar och deras livsmiljöer och bidrar med information som tidigare varit okänd för vetenskapen. Syftet är att bevara arter och ekosystem, säger De Leon i en intervju med Esquire Filippinerna.

Bild: Med tillstånd av Miguel David De Leon

Fågeln har varit svår att upptäcka under lång tid, eftersom den rör sig snabbt och nästan osynligt. Den sitter ofta tyst inne i bladverket i sin naturliga miljö och förflyttar sig sedan kvickt från plats till plats på ett sätt som gör den mycket svår att upptäcka.

Gruppen arbetar för att specifikt dokumentera fåglar som inte är särskilt kända runt om i världen och ger glimtar av hur fåglarna interagerar i sin naturliga miljö. Att hitta ett sätt att dokumentera dvärgkungsfiskaren var verkligen inte lätt. Det tog De Leon och hans grupp tio år att spåra fågeln och slutligen fånga den på bild.

Bild: Med tillstånd av Miguel David De Leon

Bild: Med tillstånd av Miguel David De Leon

Mellan 2007 och 2017 forskade De Leon och hans kollegor ihärdigt på kungsfiskaren och lyckades hitta bon nära staden Cagayan de Oro. De hittade ett par häckplatser innan de slutligen lyckades fotografera den sällsynta fågeln. Det första boet förstördes av obehöriga vid Mapawa Nature Park innan forskarna hade lyckats fotografera sina upptäckter. Lyckligtvis var det andra boet orört, vilket bidrog till att man fick väldigt mycket information om hur fågeln häckar och skaffar mat.

Tyvärr påverkas dvärgkungsfiskaren, liksom många andra djur, negativt av skogsskövlingen. I Filippinerna förstörs kungsfiskarens naturliga livsmiljö, vilket kan leda till att de mycket sällsynta arterna utrotas.

Bild: Med tillstånd av Miguel David De Leon

De Leons hoppas att hans arbete kan bidra till att öka medvetenheten om de olika djur som är i riskzonen på grund av skogsskövlingen. Han tror att det handlar om mer än bara själva utplånadet av träden, när man talar om de skadliga effekterna av förstörda livsmiljöer.

– Det handlar inte bara om fåglar när man talar om fågelskydd. Genom att skydda och bevara deras livsmiljöer håller vi ekosystemet intakt. De otaliga insektsarter som fåglar livnär sig på, de oattraktiva buskarna som insekter livnär sig på, svampar och bakterier som gör jorden lämplig för tillväxt och så vidare, de är alla sammankopplade till en helhet, säger han till Esquire och tillägger:

– Det största hotet mot minskningen och förlusten av våra endemiska och inhemska arter är förstörelsen av livsmiljön. Jakt och fångst för mat och den olagliga handeln med sällskapsdjur är också bidragande faktorer. Fritidsskytte av fåglar med luftgevär eller slangbella påfrestar också fågelpopulationerna.

Bild: Med tillstånd av Miguel David De Leon

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024