loading



Det finns starka argument för att inte politiker och tjänstemän själva ska ges befogenhet att sätta sin egen lön. Foto: Max KU/Shutterstock
Det finns starka argument för att inte politiker och tjänstemän själva ska ges befogenhet att sätta sin egen lön. Foto: Max KU/Shutterstock
Debatt

Debatt: Arvode och förmåner i skälig omfattning

Ronny Larsson

Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribenternas egna.

Företeelsen med kommunala politiker och förtroendevalda som ges makten att själva bestämma sin egen lön, är svår att hitta stöd för i kommunallagen. Det framstår inte heller som ett exempel på god hushållning av det gemensammas resurser. Det menar samhällsdebattören Ronny Larsson.

Våra politikers arvoden och ersättningar tycks vara en högst aktuell fråga. Undertecknad påminner om illavarslande händelser i bland annat Norrtälje kommun.

Politiker har där i sina skamlösa försök att fylla den egna plånboken i stället välförtjänt hamnat i skamvrån. Låt oss se vad lagen säger. Det skall för övrigt noteras att politikerna får ett arvode och inte en lön som vissa politiker tycks tro.

Politiker väljer politiker som väljer politiker ...

I vår föråldrade kommunallag kan vi under 4 kapitlet 14 paragrafen bland annat läsa:

”Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning skall få: 1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget, 2. arvode för det arbete som är förenat med uppdraget, 3. pension, samt 4. andra ekonomiska förmåner.”

Vi skulle efter att läst lagen kunna förledas att tro att beslut faktiskt fattas i landstings- eller kommunfullmäktige vid sittande möte. Dessvärre ser vi exempel på att kommunfullmäktige delegerat rätten att besluta via kommunstyrelsen till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Politiker väljer politiker som väljer politiker och flyttar på detta sätt makten allt längre bort från väljarna.

I ovan nämnda exempel har således några få i slutna rum (KSAU) sittande politiker getts makt att i ”skälig” omfattning besluta om storleken på sina egna och sina politikerkamraters arvoden, pensioner och andra ekonomiska förmåner. En i sanning föga demokratisk ordning vilken ej heller knappast kan ha varit lagstiftarens mening.

I kommunallagens kapitel 3 under paragraf 2 sägs: ”Kommunfullmäktige skall tillsätta en kommunstyrelse och landstingsfullmäktige en landstingsstyrelse.”

Undertecknad har i kommunallagen inte hittat något krav om för oss skattebetalare kostsamma kommunalråd sittande i ett så kallat kommunstyrelsens arbetsutskott. Däremot kan vi i kapitel 8 under paragraf 1 läsa: ”Kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.”

Här finns anledning att nämna att våra riksdagsledamöters arvode uppgår till 71 500 kronor i månaden. Arvodet fastställt av Riksdagens arvodesnämnd, således inte av politikerna själva.

Våra kommunal- och landstingsråd har i många fall själva varit med om att besluta om arvoden i många fall långt högre än de ovan nämnda 71 500 kronor per månad.

En framväxande politikeradel bestående av ineffektiva och kostsamma kommunal- eller landstingsråd tycks vara allt annat än god ekonomisk hushållning.

Politiker orerar om vikten av att skattemedel skall användas där de bäst kommer gräsrötter-medborgare- skattebetalare till del. Bra, då är de måhända beredda att arbeta för en behjärtansvärd fråga.

Avskaffa den kontraproduktiva inrättning som går under benämningen KSAU där våra så kallade kommunalråd tycks ha sin hemvist.

En än större besparing skulle det innebära att politiseringen av regionerna helt enkelt upphör. Där vimlar det av välarvoderade politiker. Kärleksfull omvårdnad har inget med politiker att skaffa. Det synes uppenbart att det mer än väl räcker med två politiska nivåer i vårt land, nämligen riksdag och kommuner.

Avslutningsvis, ett citat av författaren Johannes Hohlenberg (1881–1960): ”När en politiker pratar om att ’vi är i samma båt’, så se upp. Det betyder att han vill vara kapten och att du får ro.”


Ronny Larsson - Samhällsdebattör

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading



Det finns starka argument för att inte politiker och tjänstemän själva ska ges befogenhet att sätta sin egen lön. Foto: Max KU/Shutterstock
Det finns starka argument för att inte politiker och tjänstemän själva ska ges befogenhet att sätta sin egen lön. Foto: Max KU/Shutterstock
Debatt

Debatt: Arvode och förmåner i skälig omfattning

Ronny Larsson

Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribenternas egna.

Företeelsen med kommunala politiker och förtroendevalda som ges makten att själva bestämma sin egen lön, är svår att hitta stöd för i kommunallagen. Det framstår inte heller som ett exempel på god hushållning av det gemensammas resurser. Det menar samhällsdebattören Ronny Larsson.

Våra politikers arvoden och ersättningar tycks vara en högst aktuell fråga. Undertecknad påminner om illavarslande händelser i bland annat Norrtälje kommun.

Politiker har där i sina skamlösa försök att fylla den egna plånboken i stället välförtjänt hamnat i skamvrån. Låt oss se vad lagen säger. Det skall för övrigt noteras att politikerna får ett arvode och inte en lön som vissa politiker tycks tro.

Politiker väljer politiker som väljer politiker ...

I vår föråldrade kommunallag kan vi under 4 kapitlet 14 paragrafen bland annat läsa:

”Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning skall få: 1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget, 2. arvode för det arbete som är förenat med uppdraget, 3. pension, samt 4. andra ekonomiska förmåner.”

Vi skulle efter att läst lagen kunna förledas att tro att beslut faktiskt fattas i landstings- eller kommunfullmäktige vid sittande möte. Dessvärre ser vi exempel på att kommunfullmäktige delegerat rätten att besluta via kommunstyrelsen till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Politiker väljer politiker som väljer politiker och flyttar på detta sätt makten allt längre bort från väljarna.

I ovan nämnda exempel har således några få i slutna rum (KSAU) sittande politiker getts makt att i ”skälig” omfattning besluta om storleken på sina egna och sina politikerkamraters arvoden, pensioner och andra ekonomiska förmåner. En i sanning föga demokratisk ordning vilken ej heller knappast kan ha varit lagstiftarens mening.

I kommunallagens kapitel 3 under paragraf 2 sägs: ”Kommunfullmäktige skall tillsätta en kommunstyrelse och landstingsfullmäktige en landstingsstyrelse.”

Undertecknad har i kommunallagen inte hittat något krav om för oss skattebetalare kostsamma kommunalråd sittande i ett så kallat kommunstyrelsens arbetsutskott. Däremot kan vi i kapitel 8 under paragraf 1 läsa: ”Kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.”

Här finns anledning att nämna att våra riksdagsledamöters arvode uppgår till 71 500 kronor i månaden. Arvodet fastställt av Riksdagens arvodesnämnd, således inte av politikerna själva.

Våra kommunal- och landstingsråd har i många fall själva varit med om att besluta om arvoden i många fall långt högre än de ovan nämnda 71 500 kronor per månad.

En framväxande politikeradel bestående av ineffektiva och kostsamma kommunal- eller landstingsråd tycks vara allt annat än god ekonomisk hushållning.

Politiker orerar om vikten av att skattemedel skall användas där de bäst kommer gräsrötter-medborgare- skattebetalare till del. Bra, då är de måhända beredda att arbeta för en behjärtansvärd fråga.

Avskaffa den kontraproduktiva inrättning som går under benämningen KSAU där våra så kallade kommunalråd tycks ha sin hemvist.

En än större besparing skulle det innebära att politiseringen av regionerna helt enkelt upphör. Där vimlar det av välarvoderade politiker. Kärleksfull omvårdnad har inget med politiker att skaffa. Det synes uppenbart att det mer än väl räcker med två politiska nivåer i vårt land, nämligen riksdag och kommuner.

Avslutningsvis, ett citat av författaren Johannes Hohlenberg (1881–1960): ”När en politiker pratar om att ’vi är i samma båt’, så se upp. Det betyder att han vill vara kapten och att du får ro.”


Ronny Larsson - Samhällsdebattör

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024