Därför firar vi med våfflor
Vårfrudagen inföll tidigare alltid 25 mars, samma dag som våffeldagen. Foto: Eva Sagerfors


Att fira med våfflor är både gott och trevligt, men den ursprungliga dagen – vårfrudagen – är en kristen tradition. Jungfru Maria är huvudpersonen samma dag som vädertydarna noterar snömängderna för att spå om kommande månad. Våfflorna är en senare tradition som vi nu kopplar till vår och ljusare tider.

Våffeldagen inträffar varje år 25 mars, men vad är det vi firar? Dagen kallades tidigare för vårfrudagen, som kommer av Vår Fru. Under medeltiden betydde "fru" härskarinna och var förbehållet drottningar. Vår Fru är en medeltida benämning på jungfru Maria och den dagen som firas kallas också Jungfru Marie bebådelsedag, enligt kristen tradition.

Den unga Maria som bodde i Nasaret hade aldrig haft någon man när ängeln Gabriel en dag berättade för henne att hon skulle få en son. Hon skulle ge barnet namnet Jesus och hon fick veta att han skulle komma att kallas för den Högstes son. Nio månader efter den här dagen hittar vi juldagen, den dag då Jesus tros ha fötts.

Ärkeängeln Gabriel möter jungfru Maria. Målning av Bartolomé Esteban Murillo, 1655-1660.

Jungfru Marie bebådelsedag har firats i kristna länder åtminstone sedan 600-talet.

Vårbruket inleds

Dagen hade en praktisk betydelse då den i bondesamhället fick inleda det intensiva vårbruket. I södra Sverige hade man vårfrudagsräppen som startade med vårfrudagen. Det innebar att man räknade veckorna fram till midsommar baklänges, enligt Nordiska muséet.

I västsverige hälsades sommarhalvåret välkommet genom att barn och ungdomar ibland sprang barfota runt huset eller gödselstacken för att främja skörden och för att härda fötterna så att de kunde undvika fotsprickor under sommaren.

I bland annat Värmland och Dalsland fanns det så kallade ”tranbrevet”. Kvällen innan vårfrudagen gick barnen runt och delade ut teckningar av tranan, vårens budbärare.

Trana, Grus grus. Foto: Marek Szczepanek/CC BY-SA 3.0

En del har kanske hört talesättet att ”tranan bär ljus i säng”, vilket kommer från att man på vårfrudagen gick till sängs utan att ha tänt ljus, så som man hade gjort under vinterhalvåret.

Vädertydare har använt vårfrudagen som en vädermässig vändpunkt. De sade då att så mycket snö som fanns på taken den dagen, så mycket snö skulle ligga på marken till Valborg.

Dagen flyttades

Jungfru Marie bebådelsedag firas den 25 mars i den katolska och de ortodoxa kyrkorna, med vissa undantag. Sedan 1953 firar Svenska kyrkan dagen den söndag som är närmast 25 mars. Innan dess var dagen en röd dag.

Våfflorna

Så hur var det nu med våfflorna? Kopplingen mellan vårfrudagen och våfflorna kommer ur en språklig omformning där ordet "vårfru" blev till "våffel" på grund av att Vår Fru uttalades olika på olika håll i Sverige. Det är anledningen till att vi äter våfflor den här dagen. Numera infaller däremot inte våffeldagen och vårfrudagen samtidigt varje år, bara när 25 mars är en söndag.

Våfflor gräddades i Sverige redan på medeltiden, men över öppen eld. På den tiden användes sällan vitt mjöl till våfflorna. Den sorts våfflor vi äter idag är ett arv från sent 1800-tal. I bondesamhället var det vita mjölet, ägg, smör, vispgrädde och sylt lyxvaror för de flesta. De som gjorde smör sålde det oftast på marknad.

Vid 1900-talets början var det populärt att ta en söndagspromenad till ett våffelbruk längs promenadstråken.

Vill du göra våfflor själv finns här tips på våffelrecept.