Moderaterna försökte på midsommardagen locka över Centerpartiet till den borgerliga sidan i striden om regeringsbildningen. Men det blev snabbt kalla handen från Centern.
Anders W Jonsson, första vice ordförande i C, anför relationen till Sverigedemokraterna (SD) som orsak:
”C och M står nära varandra i många frågor och vi välkomnar samarbete i dessa. I dagsläget vill M dock budget- och regeringssamverka med SD för att bilda regering”, skriver han i ett sms till Expressen.
”Centerpartiet kommer inte att samarbeta med ett främlingsfientligt populistparti som SD. Där skiljer vi och Moderaterna oss åt”, skriver han vidare.
På måndag ska statsminister Stefan Löfven (S) ge besked om i fall det blir extra val eller om han avgår så att riksdagens talman kan inleda samtal om vem som ska bli nästa statsminister.
Centerns stöd kan avgöra vem som blir statsminister och dragkampen om det stödet är i full gång.
M:s ekonomisk politiska talesperson Elisabeth Svantesson skickade på midsommardagen ett brev till sin centerpartistiske kollega. Där pekas sex gemensamma sakpolitiska intressen mellan C och M ut. Samtliga står på C-ledaren Annie Lööfs önskelista.
M vill sänka skatt på sparande på ISK-konton, tillsätta en utredning om en "omfattande" skattereform, förenkla 3:12 reglerna för fåmansbolag, stärka den privata äganderätten till skogen, ge statliga Sveaskog ett nytt uppdrag att sälja "betydande delar" av bolagets skogsmark, samt ändra jaktlagen bland annat genom att stärka rätten till nödvärn vid vargangrepp mot tamdjur.
– Jag hoppas de förstår att de här frågorna kan man få igenom om man stöttar borgerlig regering, men man kommer inte få det med en vänsterregering, säger Svantesson.
Stormat tidigare
Januariavtalet var grunden för samarbetet mellan den rödgröna regeringen och Centern och Liberalerna och det som efter många turer gjorde att Stefan Löfven (S) blev statsminister 2019.
Det har stormat runt det tidigare men många av avtalets 73 punkter har hunnit genomföras. En del, både smått och stort, återstår. Vad som händer med dem är nu högst oklart.
Centerns arbetsmarknadspolitiske talesperson Martin Ådahl skrev i veckan på Twitter att många bra liberala reformer ligger i vågskålen inför höstens budget. Han undrade om Liberalerna verkligen vill kasta dem överbord.
Frågan är vilken regering som kommer att lägga fram den budgeten. Även om Löfven lyckas behålla regeringsmakten så behöver januariavtalet sannolikt förhandlas om efter Liberalernas avhopp.
Sörjer "rejält"
Riksdagsledamoten Helena Lindahl (C) sörjer inte att Löfven fallit, däremot sörjer hon att lite nu talar för att det blir en lagstiftning för stärkt privat äganderätt för skogen före valet nästa år, en av punkterna i januariavtalet.
"Den sakpolitiska motgången sörjer jag. Rejält.", skrev Lindahl på Facebook i veckan.
En annan kär punkt för Centern i januariavtalet är att strandskyddet ska göras om i grunden så att det blir enklare att bygga nära sjö, hav och vattendrag. Även den punkten är nu högst osäker.
Centern vill också förändra arbetslöshetsförsäkringen och den ska enligt januariavtalet "reformeras i linje med en flexicuritymodell" i budgeten för 2022.
Avtalspunkten som fick Vänsterpartiet att vara med och fälla Löfven, fri hyressättning i nyproduktion, har C redan deklarerat att man är villig att släppa i en omförhandling av avtalet.
Lättare med borgerliga?
Även Liberalerna, som lämnat januariavtalet och nu siktar på en borgerlig regering, riskerar att gå miste om hjärtereformer. Till exempel ändringar i skollagen om trygghet och studiero i skolan, inklusive mobilförbud i klassrum. Hur det blir med ett etableringsstopp för nya religiösa friskolor är också osäkert.
I januariavtalet finns även åtgärder mot brott med hedersmotiv som ännu inte hunnit genomföras.
Liberalerna har lyft just skolan, jämte integration, som sin viktigaste fråga i den hårda kampen för att överleva ett extraval eller valet 2022.
Men en krass kalkyl partiet gör går ut på att det blir lättare att få igenom reformerna, om än med risk för viss försening, i en borgerlig regering.
– O ja!, utbrister en central L-källa som svar på frågan om Liberalerna räknar att vinna mer på att lämna januariavtalet än vad man förlorar i sakpolitiska förslag.
(Peter Wallberg/TT)
(Lars Larsson/TT)
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!
