loadingPolisen behöver bli bättre på att informera brottsoffer, visar en granskning av Riksrevisionen. Foto: Epoch Times
Polisen behöver bli bättre på att informera brottsoffer, visar en granskning av Riksrevisionen. Foto: Epoch Times
Inrikes

Brister i polisens information till brottsutsatta

Lotta Svedin

Polisens arbete med att dela med sig av information till människor som utsatts för brott har flera brister, visar en granskning som Riksrevisionen gjort. Det kan leda till att brottsutsatta inte får den information som de har rätt till. Därför efterlyser nu Riksrevisionen ett antal förbättringsåtgärder.

Varje år informerar polisen omkring en miljon människor som utsatts för brott om deras rättigheter, vilket stöd de kan få och hur det går i deras ärende. Hur det fungerar bedöms påverka människors förtroende för rättssystemet och hur villiga brottsoffren är att delta i rättsprocessen.

Saknar lösningar

Riksrevisionen har granskat hur effektivt Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta fungerar. Slutsatsen är att det finns flera brister som sammantaget kan leda till att de inte får den information de har rätt till.

– Polismyndighetens egna data tyder på att brottsutsatta inte alltid får rätt information vid anmälningstillfället. Polismyndigheten saknar också bra lösningar för att lämna information om vad som händer i ärenden och om varför en förundersökning läggs ned, säger Tove Lindström, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.

I värsta fall kan det till exempel leda till att någon som utsatts för våldtäkt inte tidigt får veta att de har rätt till ett målsägandebiträde, eller att personer som drabbats av våld i nära relationer inte får information om möjligheten att ansöka om kontaktförbud, skriver Riksrevisionen.

Effektivitetsproblem

Dessutom saknas tydliga rutiner för att löpande informera den brottsutsatta under utredningens gång.

– Granskningen visar att polisens arbete med att informera brottsutsatta har flera effektivitetsproblem. Men eftersom myndigheten inte har följt upp hur detta fungerar har den heller inte de underlag som behövs för att utveckla verksamheten, säger riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet.

Riksrevisionen rekommenderar därför bland annat att polisen regelbundet följer upp och utvärderar hur brottsutsatta informeras. De bör också utvärdera om medarbetarna har rätt stöd, och utveckla och anpassa stödet efter deras olika förutsättningar.

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingPolisen behöver bli bättre på att informera brottsoffer, visar en granskning av Riksrevisionen. Foto: Epoch Times
Polisen behöver bli bättre på att informera brottsoffer, visar en granskning av Riksrevisionen. Foto: Epoch Times
Inrikes

Brister i polisens information till brottsutsatta

Lotta Svedin

Polisens arbete med att dela med sig av information till människor som utsatts för brott har flera brister, visar en granskning som Riksrevisionen gjort. Det kan leda till att brottsutsatta inte får den information som de har rätt till. Därför efterlyser nu Riksrevisionen ett antal förbättringsåtgärder.

Varje år informerar polisen omkring en miljon människor som utsatts för brott om deras rättigheter, vilket stöd de kan få och hur det går i deras ärende. Hur det fungerar bedöms påverka människors förtroende för rättssystemet och hur villiga brottsoffren är att delta i rättsprocessen.

Saknar lösningar

Riksrevisionen har granskat hur effektivt Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta fungerar. Slutsatsen är att det finns flera brister som sammantaget kan leda till att de inte får den information de har rätt till.

– Polismyndighetens egna data tyder på att brottsutsatta inte alltid får rätt information vid anmälningstillfället. Polismyndigheten saknar också bra lösningar för att lämna information om vad som händer i ärenden och om varför en förundersökning läggs ned, säger Tove Lindström, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.

I värsta fall kan det till exempel leda till att någon som utsatts för våldtäkt inte tidigt får veta att de har rätt till ett målsägandebiträde, eller att personer som drabbats av våld i nära relationer inte får information om möjligheten att ansöka om kontaktförbud, skriver Riksrevisionen.

Effektivitetsproblem

Dessutom saknas tydliga rutiner för att löpande informera den brottsutsatta under utredningens gång.

– Granskningen visar att polisens arbete med att informera brottsutsatta har flera effektivitetsproblem. Men eftersom myndigheten inte har följt upp hur detta fungerar har den heller inte de underlag som behövs för att utveckla verksamheten, säger riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet.

Riksrevisionen rekommenderar därför bland annat att polisen regelbundet följer upp och utvärderar hur brottsutsatta informeras. De bör också utvärdera om medarbetarna har rätt stöd, och utveckla och anpassa stödet efter deras olika förutsättningar.

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024