loadingSkattebetalarna subventionerar läkemedel för cirka 50 miljarder kronor per år. Trots det är förskrivningen illa kontrollerad och styrd, enligt Riksrevisionen. Foto: Riksrevisionen
Skattebetalarna subventionerar läkemedel för cirka 50 miljarder kronor per år. Trots det är förskrivningen illa kontrollerad och styrd, enligt Riksrevisionen. Foto: Riksrevisionen
Inrikes

Bristande kontroll över komplext läkemedelssystem

Olle Felten

Läkemedelsförskrivningens omfattande regelverk, svårkontrollerade rutiner, skenande kostnader och regionala skillnader leder till att statens styrning och tillsyn av läkemedelsförskrivningen inte är effektiv.

Riksrevisionens granskning av läkemedelsförskrivningen, som presenterades den 28 november förra året, sätter fingret på några väsentliga brister i hur läkemedelsförskrivningen styrs och följs upp av staten, som står för merparten av de kostnader som läkemedelsförmånen innebär. Riksrevisionen menar att staten och regionerna har små möjligheter att förhindra att mediciner skrivs ut till fel personer eller i fel syfte. Det utsätter patienter för fara och kostar samhället mycket pengar. Därför riktas ett antal uppmaningar till både regeringen och berörda myndigheter om att förbättra tillsynen och skärpa regelverket, samt upptmaningar till en rad andra myndighetsspecifika åtgärder.

Eftersom staten betalar merparten av kostnaden för förskrivna läkemedel genom läkemedelssubventionerna med skattebetalarnas pengar och dessutom har ett ansvar för patientsäkerheten, vill staten ha ett övergripande inflytande över hur läkemedelsförskrivningen styrs och används. Därutöver styrs förskrivningen av läkemedel av ”kunskapsstöd”, som utarbetas av sjukvårdshuvudmännen, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, särskilda läkemedelskommittéer och i specifika fall även av andra myndigheter. Även läkemedelsföretagen, yrkesföreningar och olika nätverk påverkar de förskrivande vårdgivarna, som är ansvariga för att rätt läkemedel skrivs ut till rätt patient.

Bristande regelverk skapar problem

En viktig utgångspunkt för Riksrevisionens granskning av läkemedelsförskrivningen är kravet på en god och likvärdig vård över hela landet, så som den beskrivs i hälso och sjukvårdslagen. Tillgången till vård och läkemedel på lika villkor är en viktig del av vårdens grundläggande principer, men granskningen visar att så inte är fallet, delvis på grund av det kommunala självstyret.

Skillnaderna beror, enligt Riksrevisionen, på att staten genom ett antal statliga myndigheter, har ett budget- och kontrollansvar för de statsbidrag som årligen betalas ut ur statens budget till regionerna. Man har dessutom ansvar för att de olika kunskapsstöd för en god och likvärdig vård som bland annat Socialstyrelsen och Ivo , Inspektionen för Vård och Omsorg, utarbetar och tillhandahåller till regionerna, används och följs upp på ett adekvat sätt.

Möjligheten att följa upp och granska läkemedelsförskrivningen är högst begränsad, av sekretesskäl, vilket gör att Ivo inte kan fullfölja sitt kontrolluppdrag, enligt Riksrevisionen.

Källa: Riksrevisionen

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingSkattebetalarna subventionerar läkemedel för cirka 50 miljarder kronor per år. Trots det är förskrivningen illa kontrollerad och styrd, enligt Riksrevisionen. Foto: Riksrevisionen
Skattebetalarna subventionerar läkemedel för cirka 50 miljarder kronor per år. Trots det är förskrivningen illa kontrollerad och styrd, enligt Riksrevisionen. Foto: Riksrevisionen
Inrikes

Bristande kontroll över komplext läkemedelssystem

Olle Felten

Läkemedelsförskrivningens omfattande regelverk, svårkontrollerade rutiner, skenande kostnader och regionala skillnader leder till att statens styrning och tillsyn av läkemedelsförskrivningen inte är effektiv.

Riksrevisionens granskning av läkemedelsförskrivningen, som presenterades den 28 november förra året, sätter fingret på några väsentliga brister i hur läkemedelsförskrivningen styrs och följs upp av staten, som står för merparten av de kostnader som läkemedelsförmånen innebär. Riksrevisionen menar att staten och regionerna har små möjligheter att förhindra att mediciner skrivs ut till fel personer eller i fel syfte. Det utsätter patienter för fara och kostar samhället mycket pengar. Därför riktas ett antal uppmaningar till både regeringen och berörda myndigheter om att förbättra tillsynen och skärpa regelverket, samt upptmaningar till en rad andra myndighetsspecifika åtgärder.

Eftersom staten betalar merparten av kostnaden för förskrivna läkemedel genom läkemedelssubventionerna med skattebetalarnas pengar och dessutom har ett ansvar för patientsäkerheten, vill staten ha ett övergripande inflytande över hur läkemedelsförskrivningen styrs och används. Därutöver styrs förskrivningen av läkemedel av ”kunskapsstöd”, som utarbetas av sjukvårdshuvudmännen, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, särskilda läkemedelskommittéer och i specifika fall även av andra myndigheter. Även läkemedelsföretagen, yrkesföreningar och olika nätverk påverkar de förskrivande vårdgivarna, som är ansvariga för att rätt läkemedel skrivs ut till rätt patient.

Bristande regelverk skapar problem

En viktig utgångspunkt för Riksrevisionens granskning av läkemedelsförskrivningen är kravet på en god och likvärdig vård över hela landet, så som den beskrivs i hälso och sjukvårdslagen. Tillgången till vård och läkemedel på lika villkor är en viktig del av vårdens grundläggande principer, men granskningen visar att så inte är fallet, delvis på grund av det kommunala självstyret.

Skillnaderna beror, enligt Riksrevisionen, på att staten genom ett antal statliga myndigheter, har ett budget- och kontrollansvar för de statsbidrag som årligen betalas ut ur statens budget till regionerna. Man har dessutom ansvar för att de olika kunskapsstöd för en god och likvärdig vård som bland annat Socialstyrelsen och Ivo , Inspektionen för Vård och Omsorg, utarbetar och tillhandahåller till regionerna, används och följs upp på ett adekvat sätt.

Möjligheten att följa upp och granska läkemedelsförskrivningen är högst begränsad, av sekretesskäl, vilket gör att Ivo inte kan fullfölja sitt kontrolluppdrag, enligt Riksrevisionen.

Källa: Riksrevisionen

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024