Nära hälften av alla dödsbränder orsakas av rökning. De flesta som dör är äldre, ensamma och socialt utsatta, visar ny forskning.
– Att personer omkommer beror främst på att de inte har förmåga att hantera branden, säger Thomas Gell vid Brandskyddsföreningen.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utlyste 2013 totalt 23 miljoner kronor för att kartlägga bostadsbränder. Tre projekt har slutförts inom ramen för satsningen.
Forskningen visar att risken att dö i bränder inte är jämnt fördelat i befolkningen. Sannolikheten att en bostadsbrand överhuvudtaget uppstår är fyra gånger så hög i områden med dåliga levnadsvillkor, jämfört med områden med mycket goda levnadsvillkor.
– Det brinner mycket i Sverige. Men man måste skilja på att det brinner i en bostad och dödsbränder. Att personer omkommer beror främst på att de inte har förmåga att hantera branden. Det kan vara att du är för berusad, för gammal eller har någon annan oförmåga, säger Thomas Gell, chef för forskningsprojektet.
Möbler och kläder antänds
Framförallt finns tre typer av bostadsbränder: anlagda eller avsiktliga bränder, oavsiktliga bränder som uppstår av oaktsamhet eller oförmåga att hantera situationen och slutligen bränder som orsakas av tekniska fel. Ibland är orsaken okänd.
Vid dödsbränder dör personerna ofta i det rum där branden startat. Hela 47 procent av de dödliga eldsvådorna orsakas av rökning, antingen genom att möbler eller kläder antänds.
– Ett vanligt scenario är att en berusad ligger och sängröker, men det händer även att ofta äldre personer tappar cigaretter i kläderna och omkommer av att det brinner i kläderna. Det behöver inte brinna i hela lägenheten, säger Thomas Gell.
Inga enkla lösningar
Forskarna föreslår flera åtgärder för att förhindra och begränsa bränder. Bland lösningarna finns tuffare antändningskrav på stoppade möbler och brandsäkrare bostäder med exempelvis spisvakter, nätanslutna brandvarnare och sprinklers.
– Men samtidigt som man riktar sig till hela befolkningen med informationen, är det så att de här riskgrupperna ofta inte klarar sig själva. De måste ha hjälp – av vård och omsorg, hemtjänst eller bekanta, säger Thomas Gell.
Enligt honom finns det inga enkla lösningar.
– Nu har vi forskningsresultat som visar hur bilden ser ut, vilka riskgrupperna är och nu är tiden att ta detta på allvar.
(Joakim Magnå/TT)
