I Chicago har det blåst upp till politisk strid kring reformer av borgenssystemet vid rättegångar. Stadens politiker är oense, samtidigt som försök med att släppa fler personer fria inför rättegång tycks ha ökat brottsligheten.
Borgenssystemet anses drabba fattiga, ofta minoriteter hårdare. När de inte har råd med borgenssumman blir de sittande i häkte fram till rättegång, och kan ofta förlora jobb och bostad, även om de i slutänden frias. Illinois, som är delstaten Chicago ligger i, avskaffade som första delstat i USA systemet i början av 2021, men alla regler har inte trätt i kraft ännu.
En rapport från 2020 visar att när man på försök hade minskat eller tagit bort borgen så ökade inte våldsbrottsligheten, men tidningen Chicago Tribune ifrågasatte siffrorna. Bland annat hade över 2 000 personer som dömts för brott exkluderats, bland annat en man som släpptes inför sin rättegång för vapenbrott, och då sköt ihjäl en person.
Kraftig ökning av brott
En studie från University of Utah visar att brotten ökat avsevärt i det område man undersökt, Cook County. Antalet som släppts i väntan på rättegång och som delgavs misstanke för nya brott ökade med 45 procent, och för våldsbrott specifikt var ökningen 33 procent. Cook Countys sheriff Tom Dart berättar att 100 personer misstänkta för mord har släppts med bara elektronisk fotboja, vilket han påpekar är en åtgärd som är tänkt att användas för mindre allvarliga brott, rapporterar WBEZ Chicago.
Det råder oenighet inom staden Chicagos ledning och Cook Countys rättsvårdande myndigheter, där de sistnämnda är positiva till borgensreformen. Bakom oenigheten ligger även att många menar att personer som deltog i upplopp efter George Floyds död kom undan orimligt lätt. Enligt Chicago Tribune plundrades eller vandaliserades 2 100 affärer, och skadorna uppgick till över 165 miljoner dollar. Sammanlagt åtalades 157 personer.
Det rapporteras hela tiden om personer med omfattande brottsregister som släpps fria i väntan på rättegång och sedan begår nya brott. Ett fall som väckt uppmärksamhet på senare tid är 34-årige Anthony Lorenzi som dömts för sju grövre brott och som gripits 26 gånger i vuxen ålder, men som släpptes och sköt ihjäl två personer i en bil. Hans senaste fällande dom gällde ett väpnat rån som utförts bara två kvarter från platsen där dödsskjutningarna senare skedde.
Opinionsbildaren och före detta polisen Brandon Tatum reagerade på dödsskjutningen och sade i en video på sin youtubekanal att det här är tragedier som kan undvikas.
– Vi kan få bort de här människorna från gatorna. Då kommer våra ungdomar inte att bli terroriserade. Vi sätter dem i fängelse på livstid. De som påstår att svarta, spansktalande och minoriteter straffas hårdare ljuger. [Lorenzis] register är ett utmärkt exempel på detta, sade han i videon.
“Dygdsignalering”
Tatum säger till Epoch Times att om man behöver bygga fler fängelser så måste man göra det.
– Liberala städer uppmuntrar bara brottslingar genom att inte ta de här brotten på allvar, och släppa ut mördare på gatorna. Det är alltför ofta “dygdsignalering” när man vill tömma fängelserna, säger han.
Tatum menar att det är lika viktigt att man ger de som verkligen vill bättra sig en väg tillbaka. Övervakare är ofta överlastade och underbetalda och kan inte följa upp alla fall de har.
– Problemet ligger inte hos polisen, utan hos rättssystemet. När vi griper samma gärningsmän om och om igen, där somliga har gripits över 1 000 gånger, så binder det upp polisens resurser.
Tamara Cummings på Illinois Fraternal Order of Police Labor Council säger att tanken på att använda elektronisk fotboja i stället för borgen växt ur idén om att minoriteter drabbas oproportionerligt. Men det här har uppenbara avigsidor, menar hon.
– Hur känner sig ett brottsoffer när denne ser den misstänkte tillbaka på gatan eller i området? När de misstänkta hamnar på gatan igen snabbt så kan det också få personer inom åklagarväsendet eller polisen att känna att de inte kan göra sitt jobb på ett bra sätt längre.
Advokaten Harold Greenberg, som undervisar vid California State University, menar att poliserna blir uppgivna och lämnar yrket på grund av den situation de sätts i. Om de agerar riskerar de att åtalas, och om de inte agerar beskylls de för att inte göra något.
– Poliser i dag ses som endera mobbare eller som offer. Vi har nått en punkt där de får skulden hur de än gör, säger han.
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!
