Vår jord tycks bara bli mindre och mindre. Vi reser till exotiska platser och tar del av främmande kulturer världen över – en långweekend till Marrakech, vinresa i Italien, golfsemester i Spanien. Men inget går upp emot en resa till paradiset på andra sidan jordklotet där alla drömmar besannas.

Det finns få resmål som imponerar på den resvane. Men bara ordet Tahiti klingar så vackert och sätter genast fart på ens fantasi om något främmande långt borta, något sagolikt, mystiskt och romantiskt. Franska Polynesien består av 118 öar utspridda på en yta lika stor som Europa, men benämns oftast kort och gott Tahiti. Örjan Olsen skrev en bok på 30-talet om Söderhavets paradis och hans beskrivning stämmer fortfarande väl överens med det intryck man får som besökare. ”Ett önskeland med evig sommar, sköna nymfer, glada människor och natur som återspeglar det färgsprakande vardagslivet.”
Gauguin var, som bekant, en av den moderna konstens främsta föregångare. För den som nyfiket vill veta mer har Nobelpristagaren Mario Vargas Llosa skildrat Gauguins liv omkring Tahiti-tiden i sin bok Paradiset finns om hörnet. Även William Somerset Maugham skildrar Gauguins liv i boken Månen och silverslanten: ”Ett önskeland just sådant som vårt hjärta begär det.”

Öarna är fördelade på fem atoller, de gröna och frodiga Sällskapsöarna. Här ligger Tahiti, vars huvudstad Papeete är Söderhavets största hamnstad, och lillasyster Moorea, med sitt lugna tempo och vackra natur, en kort båttur därifrån. Här finns också Bora Bora, som enligt många har världens vackraste lagun. Tuamotuöarna är dess raka motsats, platta med avsaknad av någon frodig natur.
Tahiti är en plats för älskande, livsnjutare, jetsettare, prinsar och prinsessor. Det har väl inte gått någon förbi att Victoria och Daniel firade sin smekmånad i öriket. Enligt uppgift ökade antalet sökningar på nätet gällande Franska Polynesien med 350 procent. Vi får helt enkelt inte nog av kritvita stränder, palmskog och turkosa laguner.