Nuläget i tandvården
Inkomstskillnader förstärker skillnader i tandhälsa.
Personer med lägre utbildningsnivå har generellt sämre tandhälsa.
Trenden är att de äldre har allt fler egna tänder kvar högre upp i ålder, vilket förändrar vård- och behandlingsbehovet.
Högre ålder ger större skillnad i tandhälsa och mängden tandvård för de med lägst respektive högst inkomster.
Andelen patienter som gör en basundersökning utan behandling efteråt har ökat. Det beror både på bättre tandhälsa och viss överkonsumtion av basundersökningar.
Besöksfrekvensen minskar långsamt, sett till hela befolkningen. Den är generellt lägre i glesbygdslän och socioekonomiskt utsatta storstadsområden.
Akuta tandvårdsbesök ökar och är fler i glesbygdslän.
Drygt tre procent avstod tandvård trots behov 2018/2019. Ålder och utbildningsnivå har viss, men liten, betydelse. Inkomst och födelseland har större betydelse.
Reformation av tandvårdssystemet de senaste 10-15 åren har bara till viss del påverkat patienternas andel av den totala kostnaden för svensk tandvård. 2018 betalade patienterna 16,6 miljarder, vilket motsvarade 57 procent, medan de betalade 69 procent 2002.
Cirka 16 procent av tandvårdspatienterna har kostnader som överstiger 3 000 kronor per år.
Förslag från utredningen
”Den som har det största behovet ska ges företräde till tandvården” ska införas i tandvårdslagen. Här vill man även lägga till principer för tandvårdens organisering.
200 kronor per besökstillfälle för en tandvårdsundersökning.
Allmänt tandvårdsbidrag (ATB) och särskilt tandvårdsbidrag (STB) upphör.
Varje individ får en individuell tandhälsoplan. De med störst risk för tandsjukdomar ska få mest stöd.
Åldersgränsen för barn- och ungdomstandvård sänks till 19 år. Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska ingå i det statliga tandvårdsstödet.
Patienter med särskilda behov ska få ett mer jämlikt stöd. Ett statligt selektivt tandvårdsstöd som en del av det statliga tandvårdsstödet föreslås ta hand om flertalet av dagens patienter med särskilda behov.
Statligt högkostnadsskydd ska utformas för att bli mer likt hälso- och sjukvårdens system. Utredningen har kostnadsberäknat fyra alternativa modeller. De bedöms öka statens kostnader med mellan 1,6 och 6,5 miljarder kronor per år.
Utredningen föreslår att de nya reformerna träder i kraft den 15 januari 2026.
Källa: Regeringen
