För att skydda äldre och patienter mot smittspridning av SARS-CoV-2 införde äldrehem och vårdinrättningar besöksförbud. Nu visar forskare på allvarliga negativa konsekvenser av dessa restriktioner. Samtidigt vill de se studier som visar på dess nytta.
Regeringen beslutade 2020 om besöksförbud på landets äldreboenden i syfte att förhindra spridningen av covid-19, från den 1 april till den 1 oktober 2020. Runt om i världen har man tillämpat besöksrestriktioner på äldrehem och vårdinrättningar i olika omfattning sedan covid-19 började spridas.
Karin Hugelius, ambulanssjuksköterska och forskare inom krishantering och katastrofmedicin vid Örebro universitet, har tillsammans med japanska forskare granskat studier från olika länder om besöksrestriktionernas konsekvenser.
Hon säger att studien tydligt visar på fysiska och psykosociala följder som tillsammans påverkar hälsan negativt. Man har sett att äldre gått ner i vikt under den tid de inte fått träffa anhöriga och att patienter upplever mer smärta efter en operation. Familjemedlemmar med barn på neonatalavdelning har rapporterat om sämre anknytning till barnet.
Studien har dock bara beskrivit mer direkta effekter samt korttidseffekter.
– Hur dessa konsekvenser ser ut i ett längre perspektiv, till exempel vad som sker med familjer som inte kunnat vara delaktiga i vården av till exempel svårt sjuka barn, eller sorgeprocesser efter att ha mist någon närstående utan att ha haft möjlighet att finnas nära under livets slutskede, är frågor vi inte har svar på idag, och det oroar mig, säger Hugelius.
Karin Hugelius menar att man behöver ta fram och utvärdera bra och smittsäkra sätt att ha fysiska möten på. Foto: Anna Lorentzon/Örebro universitet
Besöksrestriktioners påverkan på smitta
Forskarteamet sökte i den internationella forskningen i november 2020, men hittade inga studier om hur besöksrestriktioner påverkat spridningen av covid-19. Hugelius säger dock att studier på spridningen av andra virus visar att besöksrestriktioner inom sjukvården har viss effekt. Samtidigt är det svårt att säga något om hur de resultaten kan överföras till SARS-CoV-2.
Med tanke på framtida behov av åtgärder tycker hon att man ska dra lärdom av de erfarenheter som finns.
– Jag önskar att hälso- och sjukvården tar vara på tillfället att lära av erfarenheterna och den forskning som finns och proaktivt och kanske även innovativt gör allt som är möjligt för att möjliggöra smittsäkra fysiska möten, till exempel genom skyddsutrustning, utomhusmöten och enskilda vårdrum.
Hon tillägger att när det inte är möjligt behöver sjukvården säkerställa att man kan ha kontakt på andra sätt. Samtidigt visar studier att digitala möten inte helt kan ersätta fysisk kontakt.
– Nu när vi vet att besöksrestriktioner har en hel del ”biverkningar” känns det angeläget att forska vidare kring effekter för smittspridningen i sig, men också att göra långtidsuppföljningar.
Viktigt väga beslut på guldvåg
Som ambulanssjuksköterska har Karin Hugelius reflekterat över svårigheten i att inte få vara nära sin livskamrat när denne åker iväg i ambulansen eller att inte få följa med sitt skadade barn på akutmottagningen.
– Jag hoppas också att vi som sjukvårdspersonal tar till oss det här, att det är så oerhört viktigt att väga beslut om att hindra samvaro mellan patient och anhöriga på guldvåg, och att se anhöriga som en viktig resurs, inte ett problem.
Forskarna rekommenderar starkt att göra vidare undersökningar av effekten av besöksrestriktioner både på virussmitta och välmående.
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!
