”Batavernas ed” – ”unik tavla” med ovisst öde

Rembrandts sista målning har orsakat en storm i den svenska konstdebatten och än är dess öde ovisst. ”Batavernas trohetsed” har jämförts med konstnärens ikoniska ”Nattvakten” i betydelse – men är enligt somliga experter än mer intressant.

– Om fler förstod vilken klenod det är skulle folk stå och köa utanför Nationalmuseum, säger Margaretha Thomson, professor i konsthistoria vid Stockholms universitet, som de senaste åren har specialiserat sig lite extra på Rembrandt.

Hittills har hon ofta kunnat begrunda hans sista kända målning ”Batavernas trohetsed” helt själv – medan ”Nattvakten” på Rijksmuseum i Amsterdam ständigt lockar horder av turister. Där finns visserligen fler tavlor av konstnären, poängterar hon.

”Batavernas trohetsed”

(TT)

”Batavernas trohetsed till Claudius Civilis” har hängt på Nationalmuseum sedan 1864. Målningen beställdes till det nybyggda rådhuset i Amsterdam och hängdes upp där 1662. Men beställarna var missnöjda med verket, som var tänkt som en symbol för den fria republiken, och den stora duken skickades i retur till Rembrandt för att han skulle justera den.

Uppdraget hade först gått till Rembrandts elev, Govaert Flinck. Denne avled dock i förtid och hann inte göra klart beställningen.

Målningen ropades in på auktion i Amsterdam 1734 av Nicolaas Kohl som var gift med Sophia Grill. Via hennes svenska släktingar fördes tavlan sedan till Sverige. ”Batavernas trohetsed till Claudius Civilis” donerades 1798 till Konstakademien av Anna Johanna Grill och året därpå deponerades den i Akademiens nya lokaler på Fredsgatan.

1891 upptäckte en holländsk arkivarie att ”Batavernas trohetsed till Claudius Civilis” ursprungligen hade hängt i rådhuset i Amsterdam. Några år senare identifierades det ”fragment” av målningen som finns på Nationalmuseum som ”Batavernas trohetsed”.

Länge hängde målningen på Nationalmuseum utan avtal med Konstakademien. När museet renoverades lånades tavlan mellan 2015 och 2018 ut till Rijksmuseum i Amsterdam, National Gallery i London och till Göteborgs Konstmuseum. Men 2018 tecknades ett avtal som innebar att Nationalmuseum fick låna verket för motsvarande 400 000 kronor per år.

Nationalmuseums nye chef Patrick Amsellem har sagt att han anser att ”Batavernas trohetsed” ska bli kvar på museet.

Rembrandts sista målning har orsakat en storm i den svenska konstdebatten och än är dess öde ovisst. ”Batavernas trohetsed” har jämförts med konstnärens ikoniska ”Nattvakten” i betydelse – men är enligt somliga experter än mer intressant.

”Batavernas trohetsed”