Myanmars störtade civila ledare Aung San Suu Kyi ska framträda inför domstol i veckan. Den 75-åriga fredspristagaren står inför ett i sammanhanget ovanligt åtal – brott mot export- och importlagar.
Landets militärjunta, som tog makten genom en kupp den 1 februari, har angett omfattande fusk vid valet i november som skäl för sitt agerande. Valet vanns av Suu Kyis parti NLD och direkt efter kuppen sattes hon i husarrest.
Åtalet mot henne rör dock inte något som har med valet att göra utan brott mot Myanmars import- och exportlagar. Detta eftersom walkie-talkies hittades i hennes bostad när den söktes igenom.
Förhörs via länk
Landets president Win Myint, som liksom Suu Kyi greps i gryningen på kuppdagen, har åtalats för brott mot landets virusrestriktioner. Överträdelsen ska ha ägt rum när han höll ett politiskt kampanjmöte i september som lockade hundratals åhörare.
Båda väntas förhöras via länk i veckan.
– De ställs inför domstol den 16 och 17 februari och de kommer att förhöras via videokonferens, säger Suu Kyis advokat Khin Maung Zaw.
Advokaten sade också att NLD-ledarens husarrest, som under måndagen förlängdes till på onsdag, sannolikt kommer att längas ytterligare.
Varken Aung San Suu Kyi eller Win Myint har setts offentligt senan kuppen men enligt NLD är Suu Kyi "vid god hälsa".
"Kan inte sluta"
Militärkuppen har lett till kraftiga fördömanden internationellt och demonstrationer och strejker i det asiatiska landet med krav på att Suu Kyi och andra folkvalda politiker friges.
De senaste dagarna har juntan på olika sett försökt kväsa protesterna, bland annat genom att strypa internet, placera ut ännu fler soldater på gatorna och låta pansarfordon patrullera i de stora städerna.
Men demonstranterna är trotsiga.
– Folk marscherar på gatorna och de bryr sig inte om de grips eller skjuts. Vi kan inte sluta nu. Rädslan i oss håller på att försvinna, säger Nyein Moe, som deltar i en manifestation vid centralbanken i storstaden Rangoon, till nyhetsbyrån AFP.
Aung San Suu Kyi har varit Myanmars civila ledare sedan 2016. Tidigare i sitt liv hyllades hon som demokratikämpe, hon satt i husarrest i närmare 15 år och tilldelades Nobels fredspris 1991. De senaste åren har hon fått skarp kritik för att hon inte agerat mot militärens våldskampanj mot den muslimska minoritetsbefolkningen rohingya, vilken tvingats hundratusentals rohingyer på flykt.
(TT-AFP)
Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.
