Det finns ett tydligt samband mellan psykiskt mående hos unga vuxna och åldern då man fick sin första smarta mobil – ju tidigare man fick en desto sämre mående. Det visar en stor internationell studie från Sapien Labs.

Användningen av digitala medier hos barn och unga har ökat dramatiskt under det senaste decenniet. I Sverige visar forskning från Statens medieråd att 2018 använde 46 procent av treåringarna internet dagligen, och år 2020 spenderade fler än tre av fyra 14-åringar mer än tre timmar per dag på internet.

Genomsnittsåldern för att få sin första smarta mobil är nio år, och i stort sett alla barn och ungdomar från cirka tolv års ålder använder sociala medieappar såsom Tiktok, Snapchat, Twitch, Instagram och Youtube varje dag.

Resultaten tyder på att det finns långsiktiga förbättringar av det psykiska måendet för varje år som man väntar med att skaffa en smart mobil under barndomen.

Tara Thiagarajan doktor i neurovetenskap och grundare av Sapien Labs

Även om forskningen visar att det också finns positiva aspekter av att använda digitala plattformar, beroende på hur mycket och vad man gör på nätet, så riskerar den ökande skärmtiden att konkurrera ut andra så kalllade friskfaktorer. Sömn, motion, matvanor, skolarbete och relationer med familj och vänner blir ofta lidande. Ju mer tid man ägnar åt sociala medier desto större blir också riskerna för att utsättas för mobbning, trakasserier, orealistiska skönhetsideal och annat.

Dessutom finns en tydlig trend som visar att den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat kraftigt sedan de smarta mobilerna gjorde sitt inträde i barns och ungas liv omkring åren 2010–2014.

En ny internationell studie från den amerikanska organisationen Sapien Labs undersökte i våras den psykiska hälsan hos nära 28 000 unga vuxna mellan 18 och 24 år, kopplat till åldern då de fick sin första smarta mobil som de kunde ha med sig under dagen. Deltagarna kom från över 40 länder i Nordamerika, Europa, Latinamerika, Oceanien, Sydasien och Afrika, och resultaten var liknande i alla regioner.

Studien visar ett tydligt samband mellan den psykiska hälsan och åldern då deltagaren fick sin första smarta mobil. Ju senare de fick en smart mobil desto bättre var deras psykiska mående som unga vuxna generellt, med bland annat bättre självbild och förmåga att positivt relatera till andra.

Omvänt visade resultaten att de som fick sin första smarta mobil tidigare i livet i högre grad upplevde självmordstankar, aggression mot andra och en känsla av att vara avskild från verkligheten. Detta visade sig särskilt tydligt hos kvinnor, som generellt drabbades betydligt allvarligare än män. Samma mönster gällde även för dem som inte haft ogynnsamma eller traumatiska upplevelser under barndomen.

Studiens huvudförfattare, Tara Thiagarajan, konstaterade i ett uttalande i samband med att resultaten publicerades att det finns viktiga fördelar med att inte ge barn en smart mobil för tidigt i livet:

– Resultaten tyder på att det finns långsiktiga förbättringar av det psykiska måendet för varje år som man väntar med att skaffa en smart mobil under barndomen.

Sissela Nutley, hjärnforskare och doktor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, har under många år studerat hur barn och unga påverkas av att använda digitala medier. Bland annat är hon medförfattare till rapporten Digitala medier och psykisk ohälsa som gavs ut 2021 av Statens medieråd, som är expertmyndighet på området barns och ungas medieanvändning.

Hon menar att resultaten från Sapien Labs studie förstärker den bild hon och hennes forskarkollegor sett de senaste åren gällande kopplingar mellan användande av sociala medier och psykisk ohälsa. Hon pekar samtidigt på att detta är en korrelationsstudie vilket innebär att man jämför samband och inte kan dra slutsatser kring vad som är ”hönan och ägget”.

– Men det intressanta är att sambanden såg likadana ut globalt vilket gör att andra möjliga förklaringar såsom olika kultur, föräldrastilar eller socioekonomi mellan länder inte tycks förklara sambanden, säger hon.

Att flickor generellt påverkas mer negativt än pojkar av att använda smarta mobiler tror Sissela Nutley sannolikt beror på hur man påverkas av sociala medier.

– Forskningen visar ganska entydigt på starkare negativa samband mellan användande av sociala medier och psykisk hälsa för tjejer än killar. Tjejer ägnar i snitt mer tid än killar åt mobilerna där sociala medier är den aktivitet som tar mest tid och är starkast knuten till identitet, självbild och mående, säger hon.

Man vet också att flickor i betydligt större utsträckning är inne på sociala medier än pojkar, vilka oftare ägnar sig åt datorspel. Enligt forskning har spelande generellt inte samma negativa effekt på den psykiska hälsan som sociala medier har, så länge det inte handlar om ett dysfunktionellt användande.

Det finns ingen anledning att börja tidigt. Att detta hamnat i läroplanerna är konsekvensen av ett naivt feltänk …

Sissela Nutley doktor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet

Världshälsoorganisationen rekommenderar att barn under två år inte ska ha någon skärmtid alls, och att barn under fem år ska ha max en timmes skärmtid per dag. Många länder har liknande rekommendationer.

Samtidigt har vi i Sverige, som enda land i världen, inskrivet i läroplanen att barn redan i förskolan ska arbeta med digitala verktyg, något Sissela Nutley anser är helt fel.

Hon varnar för att det finns en rad risker med överanvändning av digitala skärmar för de yngsta barnen, eftersom de fortfarande håller på med grundläggande hjärnutveckling som är beroende av samspel med andra människor och utforskande av en 3D-miljö.

– Det finns ingen anledning att börja tidigt. Att detta hamnat i läroplanerna är konsekvensen av ett naivt feltänk där man i ambitionen av att Sverige ska ligga i framkant gått så långt att man glömt bort att ta hänsyn till vad som är viktigt för barns välmående och utveckling, säger hon.

Här menar hon att samhället måste utgå från forskningen.

– Samhället har ett ansvar att lyssna på forskningen och låta den vägleda verksamheter såsom förskolor, skolor och vårdinstanser etcetera, säger hon och påpekar att samhället dessutom har en viktig roll i att reglera teknikbolag som tillhandahåller tjänster som man ser är skadliga för användarna på olika sätt.

I samma veva som studien från Sapien Labs kom ut gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att se över kunskapsläget vad gäller sambandet mellan användning av digitala medier och ohälsa hos barn och unga.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) konstaterade under pressträffen som hölls i maj att tonåringars psykiska ohälsa, även i våra nordiska länder, ökat kraftigt det senaste decenniet.

– Det har skett en betydande ökning av psykisk ohälsa, särskilt ångest och depression, sedan runt 2012. Det sammanfaller med att man bytte vanliga mobiler till smartphones och fick tillgång till sociala medieappar i stort sett dygnet runt, sade han.

Det har skett så stora förändringar och barns och ungas liv har formats om på ett väldigt snabbt sätt utan att vi riktigt vet konsekvenserna av detta.

Jakob Forssmed socialminister

Forssmed betonade också vikten av att man tittar på mer än bara undanträngningseffekterna av friskfaktorer.

– Vi måste ha fördjupade kunskaper om hur det här påverkar hälsan på olika sätt, om det innehåll som konsumeras och hur plattformarnas design påverkar barns och ungas hälsa, sade han och fortsatte:

– Det har skett så stora förändringar och barns och ungas liv har formats om på ett väldigt snabbt sätt utan att vi riktigt vet konsekvenserna av detta.

Folkhälsomyndigheten arbetar nu tillsammans med Statens medieråd med att ta fram kunskap om och rekommendationer för digital medieanvändning, skärmtid och datorspel för åldersgruppen 0–18 år. En delredovisning och rekommendationer ska lämnas under 2024, och uppdraget ska slutredovisas i december 2025.

Sissela Nutley önskar att vuxna ska kunna känna sig starkare i sin roll som föräldrar och våga bestämma över sina barns digitala medieanvändning.

– Lättast blir det om man ligger steget före, snackar ihop sig i klassen eller laget så att man krokar arm med andra föräldrar och tar aktiva beslut som man tror är bra för barnen som grupp. Det är mycket svårare att stå där själv med sitt barn som säger ”men alla andra får ju”.

Hon konstaterar också att frågor kring digitala medier och smarta mobiler är ett ämne som väcker mycket känslor hos människor, inte minst känslor av otillräcklighet och skuld.

– Då är det viktigt att vara lite snäll mot sig själv och komma ihåg att det här är nytt, ingen har på förhand vetat effekterna, och vi har gjort så gott vi har kunnat. Nu när vi kan mer så kan vi också agera på den nya kunskapen och ta andra beslut, säger hon.

– Och de besluten blir lättare att ta tillsammans och genom att ha med barnen i dialogen och lösningarna.

Kontakta journalisten: [email protected]