Rutavdraget har skapat en marknad för enklare jobb och sägs vara ett medel för integration. Men det är inte de som behöver arbete mest – utrikesfödda kvinnor med flyktingbakgrund – som får jobben, visar en ny analys.

Analysen är gjord av Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Institutionen för social forskning, Stockholms universitet. Den är framtagen för Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) och den handlar i första hand om läget 2015.

Syftet var att undersöka om rutavdraget och de jobb det ger upphov till, till allra största delen skattesubventionerad städning hemma hos någon, är en effektiv åtgärd för att öka integrationen av kvinnor med flyktingbakgrund. Det är den grupp som står längst från arbetsmarknaden och som det tar längst tid att hitta arbete för.

Svar nej

Svaret är nej.

– Det är större sannolikhet för att de hittar ett jobb i företag som arbetar med lokalvård och som inte är inriktat på hemstädning, säger Johanna Rickne till TT.

Företag som arbetar med lokalvård hos exempelvis företag får inte de skattesubventioner som företag inriktade på hemstädning får, totalt cirka tre miljarder kronor för rutavdraget år 2015.

Men andelen kvinnor med flyktingbakgrund är dubbelt så hög i lokalvårdsföretag som i företag som riktar in sig på städning hemma hos folk, det Johanna Rickne kallar rutnischade företag.

Efter att ha borrat djupt i data från Statistiska centralbyrån och Skatteverket konstaterar hon att rutavdraget ändå har lett till att fler jobb med låga krav på utbildning och kunskaper i svenska har skapats. År 2015 var 95 procent av alla köpta ruttimmar städning.

Många utrikes födda kvinnor har fått jobb och kunnat bli egna företagare i och med rutavdraget. Men det handlar framför allt om kvinnor födda i Europa, inte kvinnor med flyktingbakgrund.

I debatten argumenteras det ofta för att skattefinansierade rutavdrag är bra för den ekonomiska integrationen av kvinnor med flyktingbakgrund, konstaterar Johanna Rickne. Men rutbranschen verkar inte vara ett medel mot ekonomiskt utanförskap.

Enligt Ricknes analys fanns det 2015 omkring 30 000 personer som hade inkomster över en månadslön per år i rutnischade företag, definierat som företag vars omsättning till minst 20 procent består av rutavdrag.

Men bara 4 200 personer av dem hade en heltidsinkomst motsvarande medellönen för enkla jobb. Av dem var 130 kvinnor med flyktingbakgrund.

Vill ha européer?

Men varför är det så att rutbranschen verkar innebära fler möjligheter för utrikesfödda kvinnor, men inte för dem med flyktingbakgrund från länder i Afrika, Mellanöstern och Asien? Johanna Rickne säger att svaret ligger utanför det som hennes studie tar upp, men att det går att spekulera utifrån tidigare forskning.

Intervjustudier med svenska hushåll tyder till exempel på att de föredrar personer från Sverige eller Europa för hemstädning, inte från Afrika eller Mellanöstern.

Det skulle också kunna vara så att hemmen där städningen ska göras oftast ligger i områden med högre inkomster, lång resväg ifrån de områden där många med flyktingbakgrund bor.

Det kan också vara kulturella hinder och normer, och ansvar för familjen, som står i vägen för kvinnor som vill ta steget ut på arbetsmarknaden.

(Lars Larsson/TT)

Fakta: Rutavdrag

(TT)

Omfattning av rutavdragen, och kostnaderna för dem, har ökat sedan de infördes 2007. Ett hushåll som köper städning, rengöring eller tvätt i bostaden får dra av halva arbetskostnaden. Den står skattebetalarna för genom att rutföretagen får kostnaden betald av staten

Ruttjänsterna har också blivit populära.

Förra året köptes ruttjänster för över tio miljarder kronor, vilket gav hushållen som köpte tjänsterna en skattereduktion på fem miljarder kronor.

Mer än en tredjedel, nästan två miljarder kronor, dras av i hushåll i Stockholms län.

Rutavdragen avsåg ursprungligen i huvudsak städning i hemmet, men sedan de infördes har de ändrats flera gånger. Fler tjänster har tillkommit, bland annat it-tjänster i hemmet, reparation av vitvaror, trädgårdsarbete och flyttjänster.

I sommar höjs taket för avdrag tillbaka till 50 000 kronor per person och år och en utredning ska göras om att ta in ännu fler tjänster samt höja taket till 75 000 kronor per person och år.

För att slå i det taket måste en person köpa tjänster, till exempel städning, för 150 000 kronor per år.

Källa: Skatteverket