Fylla och offentligt urinerande har fått Amsterdams styrande att sätta ned foten. Nu väntar dryga böter för turister som stör ordningen i den nederländska staden.
Amsterdams rykte som en av världens främsta partystäder blir allt mer påfrestande för lokalbefolkningen. I våras drog staden i gång kampanjen "Enjoy & Respect" – med andra ord: festa gärna, men uppför er civiliserat.
– Det är bara en minoritet, men en mycket högljudd minoritet, som stör folk, säger turistchef Frans van der Avert till nättidningen Dutch News.
Problemet ringas in till grupper av tillresta 18–34-åriga män som ger sig ut på stökiga pubrundor eller håller svensexor. Nu har myndigheterna infört en bötessumma på upp till 140 euro (1 450 kronor) för den som urinerar på gator och torg eller som är överdrivet högljudd på offentliga platser. Lika mycket kostar det att slänga skräp på andra ställen än i papperskorgar.
Turism skapar många jobbtillfällen för lokalbor och företag, men ibland spårar besöken ur. Foto: Adobe Stock/TT-arkivbild
Skärper tonen
Även andra europeiska städer, som Barcelona, Venedig och Rom, har skärpt tonen mot turister som inte kan bete sig. I Rom är det numera förbjudet att klättra på minnesmärken och äta eller dricka i närheten av den eviga stadens historiska fontäner. På Mallorca kräver lokala protestorganisationer att myndigheterna stoppar svenskar, britter och tyskar från att förstöra ön.
”Invånare kan inte leva sida vid sida med den här typen av billig turism där allt är tillåtet. Det här är inte kvalitetsturism, det här är att överexploatera våra resurser till ett billigt pris”, står i ett brev som undertecknats av över 11 000 människor.
Utan försörjning
För myndigheterna i många av de hårdast utsatta turistorterna innebär restriktioner mot turismen en balansgång. Det är ett tufft beslut att skära ned i en industri som är så viktig för ekonomin och människors försörjning.
I våras stängde exempelvis filippinska myndigheter strandparadiset Boracay för turister. Fram till slutet av oktober ska ön städas upp och hårdare regelverk kring nybyggnationer och affärsrörelser ska införas. Beslutet har kritiserats eftersom en stor del av Boracays 17 000 invånare nu står utan försörjningsmöjligheter.
(Kristina Erkenborn/TT)
