Opinion

31 år sedan massakern på Himmelska fridens torg – de här fyra sakerna känner många inte till

Sanghavi PS

Varning: Artikeln innehåller skrämmande bilder.

Efter att den hyllade politiske aktivisten Hu Yaobang dog hastigt samlades 200 000 studenter på Himmelska fridens torg i Peking den 22 april 1989. De ville möta begravningsbilen som aldrig kom. Studenterna längtade efter frihet, och de blev arga.

Foto: Facebook

Studenter marscherar in med banderoller på Pekings gator i närheten av Himmelska fridens torg den 25 maj 1989. Foto: Getty Images/Catherine Henriette

De kommande veckorna ockuperades torget av de protesterande studenterna. De drömde om att få demokrati i landet. Deras fredliga demonstration var en glimt av hopp – tills militären kom.

Hundratals av de 200 000 studenterna sitter mittemot poliserna på Himmelska fridens torg vid begravningsceremonin för den liberale reformatören Hu Yaobang. Foto: Getty Images/Catherine Henriette

Trots att det utfärdades undantagstillstånd 20 maj gick militären plötsligt in den 4 juni. Vad låg bakom?

 

1. Minst 10 454 människor dödades av den kinesiska regimen på Himmelska fridens torg, enligt en ej namngiven källa inom den kinesiska staten. Den siffran överstiger vida det ”officiella” antalet döda på 200.

Studenter sköts ner i drivor och ”mejades ner” av stridsvagnar den 4 juni 1989. ”Sedan körde stridsfordon över kropparna om och om igen för att göra ”paj”. Resterna samlades upp av bulldozrar, brändes och spolades bort i avloppet”, enligt ett utdrag ur en redogörelse som nådde Storbritanniens ambassadör i Kina 1989, Alan Donald.

Under demokratirörelsens sista dagar blockerar en grupp stridsvagnar en överfart som leder till Himmelska fridens torg. Foto: Getty Images/Peter Charlesworth/LightRocket

Det är ännu inte bekräftat hur många fler studenter som dödades under och efter den obeväpnade protesten.

2. Den som beordrade massakern lever fortfarande.

Förutom att militären körde över studenterna med stridsvagnar sköt de också kulor som utvidgar sig vid träff, så kallade dum-dum-kulor (förbjudna enligt Genéve-konventionen) för att göra maximal skada.

Vem gav order om ett sådant brutalt massmord på civila som bara ville ha frihet?

Före detta diktatorn Jiang Zemin. Foto: ©Getty Images/Feng Li

Den förre diktatorn Deng Xiaoping blev imponerad av Jiang Zemins hårda linje att använda militären för att slå ner på studenterna. Han flyttade honom därför från sin position som partiordförande i Shanghai till generalsekreterare för det kinesiska kommunistpartiet, bara några dagar innan massakern. Detta gav honom möjlighet att göra det han ville.

 

Jiang Zemin, som var hjärnan bakom massakern, beordrade militären att genomföra strategin den 4 juni. ”Himmelska fridens port” förvandlades plötsligt till ett helvete på jorden.

Fotot från 4 juni 1989 visar hur två personer transporteras under sammandrabbningen mellan militären och studenterna nära Himmelska fridens torg. Foto: ©Getty Images/Manuel Ceneta/AFP

3. Vittnesmål om vad som skedde på Himmelska fridens torg hölls hemliga.

En reporter för Blacklock fick hemliga meddelanden om hemska vittnesmål om vad som verkligen hände på Himmelska fridens torg den dagen.

”En gammal dam böjde knä framför soldaterna och bad för studenterna, soldaterna dödade henne”, rapporterade kanadensiska ambassaden i Peking då.

Foto: ©Getty Images/Manuel Ceneta/AFP

”En pojke sågs försöka fly medan han höll i en kvinna med ett 2-årigt barn i barnvagn. Han blev överkörd av en stridsvagn. Den vände om och mosade dem.”

”Militärer sköt med maskingevär tills ammunitionen tog slut.” En otrolig mängd kulor avfyrades mot de civila på Himmelska fridens torg, ”de studsade inne i närliggande hus och dödade många som var där inne”.

Foto: ©Getty Images/Peter Turnley/Corbis/VCG

”Ambassaden beskrev dödandet som 'barbariskt'.”

”De går nu in i en period av brutalt förtryck. Angiveri och rädsla för förföljelse kommer att terrorisera folket”, skriver en annan källa.

I slutet av den pro-demokratiska rörelsen blockerar militärer en överfart i närheten av Himmelska fridens torg. Foto: ©Getty Images/Peter Charlesworth/LightRocket

Enligt diplomater avrättades ytterligare 1 000 personer efter massakern, men någon exakt siffra kan inte bekräftas.

”Antagligen var tanken att massakern av några hundra eller tusen skulle övertyga folket att inte gå vidare med sina protester. Det verkar fungera”, uttalade sig en diplomat.

I slutet av den pro-demokratiska rörelsen stannar cyklister för att titta på cyklar som har blivit överkörda av stridsvagnar. Foto: ©Getty Images/Peter Charlesworth/LightRocket

De hemliga brittiska telegrammen, som nyhetssidan HK01 fick tag i, avslöjar fler detaljer om brotten som begicks av Shanxiprovinsens 27:e armé den dagen.

Foto: ©Getty Images/Manuel Ceneta

”27:e armén beordrade att ingen skulle slippa undan, och de sköt skadade SMR-soldater [från ett annat arméförband]. Fyra kvinnliga studenter som var skadade bad för sina liv men dödades med bajonetter. En 3-årig flicka skadades. När mamman gick för att hjälpa henne blev hon skjuten, liksom sex andra som försökte.”

En cyklist vandrar förbi staket som har körts sönder av militärens stridsvagnar i närheten av Himmelska fridens torg. Bilden togs några timmar efter den slutliga attacken. Foto: ©Getty Images/Peter Charlesworth/LightRocket

”Tusen personer fick höra att de kunde fly via Zhengyi Lu, men de blev nermejade från särskilt förberedda kulsprutepositioner.”

4. ”4 juni” är strängt tabu i dagens Kina.

I Hongkong har man hållit en årlig ljusvaka för att minnas massakerns offer. Det har man inte kunnat på andra sidan gränsen, på det kinesiska fastlandet. Bara det att tala om massakern på Himmelska fridens torg eller att nämna ”4 juni” eller ”6.4” kan leda till att man "försvinner".

Tusentals människor har samlats i Victoria Park för att markera 25-årsdagen av massakern med en ljusmanifestation, 4 juni, 2014, i Hongkong. Foto: ©Getty Images/Jessica Hromas

En lärare vid Yantai-universitetet, Zhang Zhongshun, visade en film om massakern för sin klass år 2007. Han hade fått tag i den via en västerländsk hemsida. Han fick tre års fängelse.

En student blockerar vägen för en stridsvagnskonvoj i närheten av Himmelska fridens torg. Foto: ©Getty Images/Bettmann

I år är det 31 år sedan massakern ägde rum på Himmelska fridens torg. Fortfarande har Jiang Zemin inte ställts till ansvar för sitt agerande.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

Opinion

31 år sedan massakern på Himmelska fridens torg – de här fyra sakerna känner många inte till

Sanghavi PS

Varning: Artikeln innehåller skrämmande bilder.

Efter att den hyllade politiske aktivisten Hu Yaobang dog hastigt samlades 200 000 studenter på Himmelska fridens torg i Peking den 22 april 1989. De ville möta begravningsbilen som aldrig kom. Studenterna längtade efter frihet, och de blev arga.

Foto: Facebook

Studenter marscherar in med banderoller på Pekings gator i närheten av Himmelska fridens torg den 25 maj 1989. Foto: Getty Images/Catherine Henriette

De kommande veckorna ockuperades torget av de protesterande studenterna. De drömde om att få demokrati i landet. Deras fredliga demonstration var en glimt av hopp – tills militären kom.

Hundratals av de 200 000 studenterna sitter mittemot poliserna på Himmelska fridens torg vid begravningsceremonin för den liberale reformatören Hu Yaobang. Foto: Getty Images/Catherine Henriette

Trots att det utfärdades undantagstillstånd 20 maj gick militären plötsligt in den 4 juni. Vad låg bakom?

 

1. Minst 10 454 människor dödades av den kinesiska regimen på Himmelska fridens torg, enligt en ej namngiven källa inom den kinesiska staten. Den siffran överstiger vida det ”officiella” antalet döda på 200.

Studenter sköts ner i drivor och ”mejades ner” av stridsvagnar den 4 juni 1989. ”Sedan körde stridsfordon över kropparna om och om igen för att göra ”paj”. Resterna samlades upp av bulldozrar, brändes och spolades bort i avloppet”, enligt ett utdrag ur en redogörelse som nådde Storbritanniens ambassadör i Kina 1989, Alan Donald.

Under demokratirörelsens sista dagar blockerar en grupp stridsvagnar en överfart som leder till Himmelska fridens torg. Foto: Getty Images/Peter Charlesworth/LightRocket

Det är ännu inte bekräftat hur många fler studenter som dödades under och efter den obeväpnade protesten.

2. Den som beordrade massakern lever fortfarande.

Förutom att militären körde över studenterna med stridsvagnar sköt de också kulor som utvidgar sig vid träff, så kallade dum-dum-kulor (förbjudna enligt Genéve-konventionen) för att göra maximal skada.

Vem gav order om ett sådant brutalt massmord på civila som bara ville ha frihet?

Före detta diktatorn Jiang Zemin. Foto: ©Getty Images/Feng Li

Den förre diktatorn Deng Xiaoping blev imponerad av Jiang Zemins hårda linje att använda militären för att slå ner på studenterna. Han flyttade honom därför från sin position som partiordförande i Shanghai till generalsekreterare för det kinesiska kommunistpartiet, bara några dagar innan massakern. Detta gav honom möjlighet att göra det han ville.

 

Jiang Zemin, som var hjärnan bakom massakern, beordrade militären att genomföra strategin den 4 juni. ”Himmelska fridens port” förvandlades plötsligt till ett helvete på jorden.

Fotot från 4 juni 1989 visar hur två personer transporteras under sammandrabbningen mellan militären och studenterna nära Himmelska fridens torg. Foto: ©Getty Images/Manuel Ceneta/AFP

3. Vittnesmål om vad som skedde på Himmelska fridens torg hölls hemliga.

En reporter för Blacklock fick hemliga meddelanden om hemska vittnesmål om vad som verkligen hände på Himmelska fridens torg den dagen.

”En gammal dam böjde knä framför soldaterna och bad för studenterna, soldaterna dödade henne”, rapporterade kanadensiska ambassaden i Peking då.

Foto: ©Getty Images/Manuel Ceneta/AFP

”En pojke sågs försöka fly medan han höll i en kvinna med ett 2-årigt barn i barnvagn. Han blev överkörd av en stridsvagn. Den vände om och mosade dem.”

”Militärer sköt med maskingevär tills ammunitionen tog slut.” En otrolig mängd kulor avfyrades mot de civila på Himmelska fridens torg, ”de studsade inne i närliggande hus och dödade många som var där inne”.

Foto: ©Getty Images/Peter Turnley/Corbis/VCG

”Ambassaden beskrev dödandet som 'barbariskt'.”

”De går nu in i en period av brutalt förtryck. Angiveri och rädsla för förföljelse kommer att terrorisera folket”, skriver en annan källa.

I slutet av den pro-demokratiska rörelsen blockerar militärer en överfart i närheten av Himmelska fridens torg. Foto: ©Getty Images/Peter Charlesworth/LightRocket

Enligt diplomater avrättades ytterligare 1 000 personer efter massakern, men någon exakt siffra kan inte bekräftas.

”Antagligen var tanken att massakern av några hundra eller tusen skulle övertyga folket att inte gå vidare med sina protester. Det verkar fungera”, uttalade sig en diplomat.

I slutet av den pro-demokratiska rörelsen stannar cyklister för att titta på cyklar som har blivit överkörda av stridsvagnar. Foto: ©Getty Images/Peter Charlesworth/LightRocket

De hemliga brittiska telegrammen, som nyhetssidan HK01 fick tag i, avslöjar fler detaljer om brotten som begicks av Shanxiprovinsens 27:e armé den dagen.

Foto: ©Getty Images/Manuel Ceneta

”27:e armén beordrade att ingen skulle slippa undan, och de sköt skadade SMR-soldater [från ett annat arméförband]. Fyra kvinnliga studenter som var skadade bad för sina liv men dödades med bajonetter. En 3-årig flicka skadades. När mamman gick för att hjälpa henne blev hon skjuten, liksom sex andra som försökte.”

En cyklist vandrar förbi staket som har körts sönder av militärens stridsvagnar i närheten av Himmelska fridens torg. Bilden togs några timmar efter den slutliga attacken. Foto: ©Getty Images/Peter Charlesworth/LightRocket

”Tusen personer fick höra att de kunde fly via Zhengyi Lu, men de blev nermejade från särskilt förberedda kulsprutepositioner.”

4. ”4 juni” är strängt tabu i dagens Kina.

I Hongkong har man hållit en årlig ljusvaka för att minnas massakerns offer. Det har man inte kunnat på andra sidan gränsen, på det kinesiska fastlandet. Bara det att tala om massakern på Himmelska fridens torg eller att nämna ”4 juni” eller ”6.4” kan leda till att man "försvinner".

Tusentals människor har samlats i Victoria Park för att markera 25-årsdagen av massakern med en ljusmanifestation, 4 juni, 2014, i Hongkong. Foto: ©Getty Images/Jessica Hromas

En lärare vid Yantai-universitetet, Zhang Zhongshun, visade en film om massakern för sin klass år 2007. Han hade fått tag i den via en västerländsk hemsida. Han fick tre års fängelse.

En student blockerar vägen för en stridsvagnskonvoj i närheten av Himmelska fridens torg. Foto: ©Getty Images/Bettmann

I år är det 31 år sedan massakern ägde rum på Himmelska fridens torg. Fortfarande har Jiang Zemin inte ställts till ansvar för sitt agerande.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024