Förra året registrerades det lägsta antalet födslar sedan räkningarna startade, visar siffror från Japans hälsoministerium. Experter menar att de kommande tio åren är avgörande för att vända den nedåtgående trenden.
Antalet födslar har sjunkit med 5,1 procent från 2021 till 2022 enligt data som släpptes från det japanska hälsoministeriet den 28 februari. Det är sjunde året i följd med en nedgång och siffran på lite drygt 799 000 barn är den lägsta sedan mätningarna startade för 120 år sedan.
Nedgången i födelsetalen kom åtta år tidigare än vad som förutspåtts enligt National Institute of Population and Social Security Research, ett institut som är underordnat landets hälsoministerium. Man trodde inte att det årliga födelsetalet skulle falla under 800 000 förrän år 2030.
– Japan kommer inte längre att vara ett välfungerande samhälle om födelsetalen fortsätter att sjunka, säger premiärminister Fumio Kishida, som samtidigt uppmanar sin regering att skapa ett samhälle där barnen kommer i första rummet.
– Landet har nått en kritisk punkt där denna fråga inte längre kan skjutas upp och det politiska fokuset måste ligga på barn och barnrelaterade frågor, säger han.
Japans befolkning har minskat 15 år i följd och minskningstakten fortsätter att öka enligt inrikesministeriet. Befolkningen minskade med ungefär 640 000 personer mellan 2020 och 2021.
Landet har för närvarande en befolkning på ungefär 125 miljoner. Denna siffra förväntas gå ner till mellan 100 och 102 miljoner till 2050.
Den åldrande befolkningen är också en stor fråga, visar uppgifter från regeringskansliet. Japan tillhör den grupp av världens länder där antalet äldre stiger snabbast. Av landets totala befolkning 2019 var cirka 28 procent personer över 65 år.
Kombinationen av en åldrande befolkning och fallande födelsetal har blivit ett stort problem i flera länder i världen och Japan ligger i täten i det avseendet.
Japan började först 1989 att på allvar reagera över och engagera sig i landets fallande födelsetal. Enligt the Japan Times – Japans största och äldsta engelskspråkiga dagstidning – kallades uppvaknandet för ”the 1,57 Shock”. Det syftar på det aktuella årets totala fertilitet, TFR, som låg på 1,57, vilket var en historiskt låg siffra.
Efter att ha sjunkit sex år i rad landade den totala fertiliteten, alltså genomsnittligt antal barn per kvinna, på talet 1,3 förra året i juni.
I ett dokument från 2016 framgår att den japanska regeringen hade satt upp målet att få upp födelsetalet till 1,8 barn per kvinna.
Efter hand som Japan har börjat ta frågan på allvar, har politikerna tagit politiska initiativ för att successivt införa en rad åtgärder för att vända den nedåtriktade kurvan. Japan har under de gångna åren infört utbetalningar av kontantbonusar och skapat incitament för att bygga ut barnomsorgen, allt för att uppmuntra folk att skaffa fler barn. Ansträngningarna har dock haft liten effekt.
Enligt en rapport som publicerats nu i mars i Yomiuri Shimbun, Japans och världens upplagemässigt största dagstidning, har de regelverk som successivt införts under de gångna 30 åren inte fungerat. Fokus har visserligen legat på att balansera arbetsliv och familjeliv, men åtgärderna har inte matchat de faktiska behoven hos barnfamiljerna.
I rapporten citeras Yamada Masahiro, professor vid Chuo University i Tokyo, som i 30 år har studerat Japans befolkningsproblem. Han har skrivit en bok på temat: Varför Japans motåtgärder mot sjunkande födelsetal misslyckades.
I boken hävdas att ett av problemen är att regeringens stödåtgärder har varit riktade till kvinnor med universitetsexamen och personer som arbetar i städer. Lägre utbildade personer och kvinnor som bor utanför städerna har däremot ignorerats i det sammanhanget.
Samtidigt med problemen med låga födelsetal lägger den åldrande befolkningen en stor börda på Japans sociala välfärdssystem där utgifterna för sociala utgifter fortsätter att stiga år efter år.
I december 2022 godkände regeringen en rekordstor budget inför finansåret 2023. Ungefär en tredjedel av landets totala utgifter är öronmärkta för social välfärd med ett belopp på 2 954 miljarder kronor – den högsta siffran någonsin.
Sjunkande konsumtion är en annan negativ effekt som hänger ihop med befolkningsminskning och en äldre befolkning. Det leder till att ekonomin i sin helhet krymper liksom att tillgången till genererade ekonomiska förmåner minskar.
Enligt ASEAN+3 Macroeconomic Research Office, AMRO, en regional organisation inriktad på makroekonomisk forskning och bevakning, har Japans arbetsföra befolkning sjunkit, något som har lett till allvarlig brist på arbetskraft.
Ovanstående faktum inte bara skadar landets tillväxtpotential, utan påverkar även Japans finansiella stabilitet negativt, med ökade utgifter i form av sociala utgifter såsom högre pensioner och ökade sjukvårdskostnader, står det i en rapport från AMRO.
Många länder i motsvarande situation använder sig av sin invandringspolitik för att hantera det egna landets befolkningsnedgång. Japan har dock några av de mest strikta immigrationslagarna i världen.
Trots situationen med det sjunkande befolkningstalet och den åldrande befolkningen är landets regering fortsatt försiktig med att öppna landet för immigration, men trycket har ökat på att öppna landets gränser för arbetskraft utifrån.
Nyligen har Japan börjat förenkla för företag att ta in välutbildad arbetskraft till ett antal av landets minst tätbefolkade regioner. Detta görs genom att man erbjuder de arbetssökande ett snabbspår till permanent uppehållstillstånd.
Förra året uppdaterade Japans regering ett poängsystem som används för att dela in individer efter inkomst, utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, där de med höga poäng ges företräde. Extra poäng tillfaller personer som arbetar utanför storstadsregionerna. Systemet beskrivs i Nikkei Asia, en av Japans största dagstidningar inriktad på finansmarknaden och affärslivet.
Det tidigare standardkravet för att få permanent uppehållstillstånd var att personen ska ha bott i Japan under tio år i följd. Sedan april 2017 har detta krav justerats och anpassats efter hur många poäng personen tilldelats enligt poängsystemet.
Med 70 poäng, som motsvarar ”högt specialiserat yrke”, går det att ansöka om permanent uppehållstillstånd redan efter att ha bott i Japan i tre år. Om den sökande uppnår 80 poäng, räcker det med att bott i landet i ett år. Med de poängen är det tillåtet att ta med föräldrar och hembiträden till Japan och medföljande make/maka har då också tillstånd att arbeta i landet.
Dessa åtgärder från regeringens sida har uppskattats på bred front som medel att lösa den akuta arbetskraftsbristen i landets mindre tätbefolkade regioner.
1,3 barn per kvinna är en alltför låg siffra, som Japans regering vill höja.
När det gäller födelsetalen säger Shibata Haruka, docent i sociologi vid Kyoto University, att de kommande tio åren är sista chansen att ta sig an de nedåtgående talen eftersom det är nu som landets flickor födda på 90-talet kommer in i barnafödande ålder. Han betonar att åtgärder omedelbart måste vidtas för att förbättra de långsiktiga anställningsvillkoren för kvinnor.
Premiärminister Fumio Kishida utlovade den 15 februari att Japans budget för familjerelaterade sociala utgifter ska dubbleras och utgöra fyra procent av landets BNP.
Den nya budgeten ligger på 1 670 miljarder kronor vilket är det dubbla jämfört med beloppet som gällde fram till mars 2021. Premiärministern har dock ännu inte gett några detaljer kring hur pengarna ska låsas för detta ändamål.