En förkrossande majoritet i Chile har röstat för att riva upp den grundlag som skrevs under Augusto Pinochets diktatur. Chilenarna beslutar även att hålla etablerade politiker borta från processen att skriva en ny författning.

Tiotusentals strömmade ut på gatorna i huvudstaden Santiago för att fira resultatet i den historiska folkomröstningen. Med nästan alla röster räknade står det klart att över 78 procent röstat för att ta fram en ny grundlag.

På det centrala torget Plaza Italia – en samlingspunkt för fjolårets massiva protester där ett av huvudkraven var just att göra upp med arvet efter Pinochet – ekade sång och fyrverkerier.

Samtidigt lyste budskapet "Återfödelse" i kvällsmörkret, projicerat på huvudstadens högsta skyskrapa.

– Jag vill att ni minns den här dagen, detta är historiskt. Jag var bara fem år när det blev nej till Pinochet (i folkomröstningen 1988) och jag minns det fortfarande tydligt, säger Katy Hernández, som håller sina två små döttrar i händerna, till nyhetsbyrån Efe.

– Jag är här för mina föräldrars skull, för min son och för att saker och ting ska förändras, säger 32-åriga Paulina Poblete med tårar i ögonen.

Valdeltagandet, på strax över 50 procent, var det högsta i ett val i Chile på många år.

Folkliga representanter

Befolkningen hade även att välja på vilka som ska få sitta med i det råd som ska ta fram den nya konstitutionen: antingen en blandning av parlamentsledamöter och vanliga medborgare, eller uteslutande den andra kategorin. Över 79 procent röstade för det senare alternativet.

De 155 folkliga representanterna, hälften kvinnor och hälften män, kommer att utses i val i april nästa år. De har därefter ett år på sig att utarbeta den nya texten.

– Denna folkomröstning är inte slutet, det är början på en väg som vi måste gå tillsammans för att komma överens om en ny konstitution för Chile, säger president Sebastian Piñera, som varit hårt pressad av proteströrelsen.

De fyra högerpartierna i hans regeringskoalition har varit splittrade i frågan om en ny konstitution, medan vänsteroppositionen tagit tydlig ställning för en förändring.

Smäll för eliten

Resultatet kommer som en smäll för Chiles politiska elit, enligt Marcelo Mella som är statsvetare vid universitetet i Santiago.

– Ett så starkt resultat för en ny konstitution bör läsas som att man tar avstånd från de politiska partierna, vilka i stor utsträckning har tagit hand om Pinochets grundlag och om det styre som vi ärvde av honom, säger Mella till AFP.

Oron, som ledde fram till omröstningen, tog fart när studenter för ett år sedan protesterade mot en prishöjning i huvudstadens tunnelbana. Det blev den tändande gnistan till landsomfattande protester mot ojämlikhet och sociala orättvisa.

Röstandet på söndagen ska i stort ha gått lugnt till men polis använde tårgas mot ett femtiotal demonstranter i centrala Santiago.

Ekonomisk ojämlikhet

Den befintliga grundlagen trädde i kraft 1980, under den tidigare militärjuntans och diktatorn Augusto Pinochets översyn, och har befäst ett kapitalistiskt system där skola och välfärd är i privat ägo.

Chile har den största ekonomiska ojämlikheten inom OECD och en procent av landets befolkning beräknas äga mer än en tredjedel av dess tillgångar.

Kritiker menar att den gamla grundlagen är hinder för sociala reformer och att en ny är nödvändig för att ge en mer rättvis tillgång till sjukvård, utbildning och pensionssystemet.

– Jag hoppas att vi i och med detta återerövrar vår värdighet och att vi får tillgång till de rättigheter och den välfärd som bör vara universell, säger 37-åriga Francisca Palacios till Efe.

(Mattias Mächs/TT)

(Emma Gyllestad/TT)