loadingEn ny studie om akademisk frihet vid svenska lärosäten har tagits fram med ambitionen att dölja delar av underlaget, så kallad anonymisering. Bild från Stockholms universitet. Foto: Marcus Strand
En ny studie om akademisk frihet vid svenska lärosäten har tagits fram med ambitionen att dölja delar av underlaget, så kallad anonymisering. Bild från Stockholms universitet. Foto: Marcus Strand
Inrikes

Ville anonymisera data – sjukskrev sig efter frågor

Glenn Mattsing

En rapport om akademisk frihet döljer ambitioner att begränsa insynen i hur rapporten togs fram. Det anser källor inifrån. När forskaren ifrågasattes sjukskrev hon sig och anklagade Epoch Times för att hota henne. 

Den 16 maj presenterades en rapport om akademisk frihet som visade att så kallad cancelkultur inte är något stort problem vid svenska lärosäten, något som har debatterats allt mer efter att forskare och akademiker har vittnat om särbehandling. Drygt hälften av de verksamma på svenska lärosäten anser att den akademiska friheten är hotad, men enligt rapporten, som är gjord av Universitetskanslersämbetet (UKÄ), är den politiska styrningen det största problemet.

Epoch Times kan däremot visa att projektledaren för utredningen, tillika författaren av rapporten, Caroline Tovatt, har försökt att förhindra insyn i rapporten och därmed bidragit till bilden att akademin är utsatt för påverkan och att den akademiska friheten är hotad.

Akademisk frihet

I begreppet akademisk frihet ligger bland annat möjligheten för alla forskare att fritt välja problemområde, metod och att publicera varhelst man vill. Akademisk frihet för såväl forskning som utbildning är en förutsättning för en god samhällsutveckling, enligt Sveriges universitetslärare och forskare. 

Akademisk frihet är nödvändig för demokratin eftersom den möjliggör en öppen och kritisk diskussion. Forskning och undervisning som är fri från religiös, politisk eller ekonomisk påverkan bidrar också till att öka allmänhetens förståelse för komplexa frågor och ger dem den kunskap som behövs för att fatta informerade beslut i demokratiska processer. 

När forskare och universitetslärare är rädda för att utmana den rådande ordningen på grund av rädsla för att förlora sin anställning, minskar möjligheten att hitta nya och innovativa lösningar på problem. Osäkerheten kan också påverka förmågan att höja sin röst på arbetsplatsen och kan leda till en kultur av självcensur.

Källa: Sveriges universitetslärare och forskare (Sulf)

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEn ny studie om akademisk frihet vid svenska lärosäten har tagits fram med ambitionen att dölja delar av underlaget, så kallad anonymisering. Bild från Stockholms universitet. Foto: Marcus Strand
En ny studie om akademisk frihet vid svenska lärosäten har tagits fram med ambitionen att dölja delar av underlaget, så kallad anonymisering. Bild från Stockholms universitet. Foto: Marcus Strand
Inrikes

Ville anonymisera data – sjukskrev sig efter frågor

Glenn Mattsing

En rapport om akademisk frihet döljer ambitioner att begränsa insynen i hur rapporten togs fram. Det anser källor inifrån. När forskaren ifrågasattes sjukskrev hon sig och anklagade Epoch Times för att hota henne. 

Den 16 maj presenterades en rapport om akademisk frihet som visade att så kallad cancelkultur inte är något stort problem vid svenska lärosäten, något som har debatterats allt mer efter att forskare och akademiker har vittnat om särbehandling. Drygt hälften av de verksamma på svenska lärosäten anser att den akademiska friheten är hotad, men enligt rapporten, som är gjord av Universitetskanslersämbetet (UKÄ), är den politiska styrningen det största problemet.

Epoch Times kan däremot visa att projektledaren för utredningen, tillika författaren av rapporten, Caroline Tovatt, har försökt att förhindra insyn i rapporten och därmed bidragit till bilden att akademin är utsatt för påverkan och att den akademiska friheten är hotad.

Akademisk frihet

I begreppet akademisk frihet ligger bland annat möjligheten för alla forskare att fritt välja problemområde, metod och att publicera varhelst man vill. Akademisk frihet för såväl forskning som utbildning är en förutsättning för en god samhällsutveckling, enligt Sveriges universitetslärare och forskare. 

Akademisk frihet är nödvändig för demokratin eftersom den möjliggör en öppen och kritisk diskussion. Forskning och undervisning som är fri från religiös, politisk eller ekonomisk påverkan bidrar också till att öka allmänhetens förståelse för komplexa frågor och ger dem den kunskap som behövs för att fatta informerade beslut i demokratiska processer. 

När forskare och universitetslärare är rädda för att utmana den rådande ordningen på grund av rädsla för att förlora sin anställning, minskar möjligheten att hitta nya och innovativa lösningar på problem. Osäkerheten kan också påverka förmågan att höja sin röst på arbetsplatsen och kan leda till en kultur av självcensur.

Källa: Sveriges universitetslärare och forskare (Sulf)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024