Situationen i myanmariska Rakhine liknar alltmer perioden som föregick den omfattande våldskampanjen mot rohingyer 2016–2017, varnar en FN-expert. Tre år efter statskuppen är juntan kraftigt försvagad – och rohingyerna alltmer utsatta.
– Situationen i Rakhine, där juntan snabbt tappar mark till Arakanesiska armén, är skrämmande, säger Thomas Andrews, FN:s särskilde rapportör för Myanmar.
Hundratusentals människor tillhörande den muslimska minoriteten rohingya tvingades fly Myanmar med start 2016. Det dåvarande demokratiska styrets militära förföljelse av, och våld mot, rohingyerna har av bland annat USA klassats som ett folkmord.
Rekryterat rohingyer
Nu skakar blodiga sammandrabbningar på nytt Rakhine, sedan separatiströrelsen Arakanesiska armén (AA) i november attackerat säkerhetsstyrkor i regionen. Sedan dess har AA tagit kontroll över stora territorier och systematiskt ökat trycket mot juntan, som styrt landet sedan en militärkupp 2021.
Den alltmer försvagade juntan har rekryterat tusentals unga rohingyer till striderna mot AA, uppger Thomas Andrews, vilket lett till ökade spänningar mellan folkgrupperna.
– Trots att många unga, manliga rohingyer har skickats till frontlinjen mot sin vilja är risken för hämnd från Arakanesiska armén – och en nedåtgående våldsspiral – enorm, säger han.
Fördrivning och plundring
De senaste månaderna har FN och rohingyagrupper i exil varnat för att rohingyer på nytt utsätts för mord och fördrivning. AA-soldater uppges ha plundrat och bränt ned otaliga rohingyers hem i Rakhine.
AA säger sig slåss för den del av befolkningen som klassar sig som etniska arakaneser, en buddhistisk folkgrupp även kallad rakhiner.
Separatiströrelsen har sagt sig ämna att ta kontroll över hela delstaten Rakhine i västra Myanmar.
