loadingRegeringens utredaren Gunnel Lindberg har haft i uppdrag att överväga sänkt straffbarhetsålder. Foto: Christine Olsson/TT
Regeringens utredaren Gunnel Lindberg har haft i uppdrag att överväga sänkt straffbarhetsålder. Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes

Utredare: Sänk straffbarhetsålder vid grova brott

Peter Wallberg och Marc Skogelin/TT

Regeringens utredare föreslår att straffmyndighetsåldern sänks till 14 år vid grova brott.

– Det hela straffrättsliga systemets legitimitet riskerar att ifrågasättas om man inte har rimliga straff, säger utredaren Gunnel Lindberg.

Lindberg har haft som uppdrag att överväga och om lämpligt lämna förslag på en sänk­ning av straffmyndighetsåldern.

Nu föreslår hon att dagens straffmyndighetsålder på 15 år sänks till 14 år för brott som har minimistraff på fyra års fängelse, samt för försök, förberedelse och stämpling till sådana brott.

Lagändringen föreslås tidsbegränsas till fem år efter införandet.

Påverkar barn negativt

Utredaren anser inte att det är lämpligt med en generell sänkning av straffmyndighetsåldern, och menar att det finns flera skäl som kan tala emot det.

– Man pekar på att sänker man straffbarhetsåldern påverkar man barnen väldigt negativt, nämner hon som exempel på argument som lagts fram mot en sänkning.

– Det finns inte heller något vetenskapligt stöd att en sänkning skulle leda till minskad brottslighet, hävdar man. Det man också kan säga garanterat är att det innebär en ökad belastning på rättsväsendet.

Men att inte göra någonting när man ser en kraftigt ökning av antalet barn under 15 som misstänks för delaktighet i det grova gängvåldet är dock inte aktuellt.

– Detta innebär att man får en möjlighet att lägga en påföljd för de som begår de allra allvarligaste brotten. För det man vet är att det är en mycket liten grupp, men samtidigt väldigt allvarliga brott. Så vi anser inte att det är rimligt att man helt avstår från att göra något.

Utredningen har i hög grad beaktat samhällsskyddet och brottsofferperspektivet när de landat i den slutsatsen, enligt Lindberg.

– Det handlar också om att sända en signal till de som i dag rekryterar barn att det faktiskt inte ska löna sig.

L: Inte förstahandsåtgärd

Jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) sade under måndagen till TT att Liberalerna inte vill se en sänkning av straffmyndighetsåldern i första hand.

– Vår förstahandsåtgärd är inte att sänka straffmyndighetsåldern. Självklart kommer vi också att läsa utredningen och ta del av de slutsatserna, men vi ser hellre andra åtgärder gällande de som är under 15 år.

Enligt utredningen så varierar straffmyndighetsåldern i EU i dag mellan tio och arton år. I EU och internationellt är snittåldern för straffbarhet är 14 år.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingRegeringens utredaren Gunnel Lindberg har haft i uppdrag att överväga sänkt straffbarhetsålder. Foto: Christine Olsson/TT
Regeringens utredaren Gunnel Lindberg har haft i uppdrag att överväga sänkt straffbarhetsålder. Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes

Utredare: Sänk straffbarhetsålder vid grova brott

Peter Wallberg och Marc Skogelin/TT

Regeringens utredare föreslår att straffmyndighetsåldern sänks till 14 år vid grova brott.

– Det hela straffrättsliga systemets legitimitet riskerar att ifrågasättas om man inte har rimliga straff, säger utredaren Gunnel Lindberg.

Lindberg har haft som uppdrag att överväga och om lämpligt lämna förslag på en sänk­ning av straffmyndighetsåldern.

Nu föreslår hon att dagens straffmyndighetsålder på 15 år sänks till 14 år för brott som har minimistraff på fyra års fängelse, samt för försök, förberedelse och stämpling till sådana brott.

Lagändringen föreslås tidsbegränsas till fem år efter införandet.

Påverkar barn negativt

Utredaren anser inte att det är lämpligt med en generell sänkning av straffmyndighetsåldern, och menar att det finns flera skäl som kan tala emot det.

– Man pekar på att sänker man straffbarhetsåldern påverkar man barnen väldigt negativt, nämner hon som exempel på argument som lagts fram mot en sänkning.

– Det finns inte heller något vetenskapligt stöd att en sänkning skulle leda till minskad brottslighet, hävdar man. Det man också kan säga garanterat är att det innebär en ökad belastning på rättsväsendet.

Men att inte göra någonting när man ser en kraftigt ökning av antalet barn under 15 som misstänks för delaktighet i det grova gängvåldet är dock inte aktuellt.

– Detta innebär att man får en möjlighet att lägga en påföljd för de som begår de allra allvarligaste brotten. För det man vet är att det är en mycket liten grupp, men samtidigt väldigt allvarliga brott. Så vi anser inte att det är rimligt att man helt avstår från att göra något.

Utredningen har i hög grad beaktat samhällsskyddet och brottsofferperspektivet när de landat i den slutsatsen, enligt Lindberg.

– Det handlar också om att sända en signal till de som i dag rekryterar barn att det faktiskt inte ska löna sig.

L: Inte förstahandsåtgärd

Jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) sade under måndagen till TT att Liberalerna inte vill se en sänkning av straffmyndighetsåldern i första hand.

– Vår förstahandsåtgärd är inte att sänka straffmyndighetsåldern. Självklart kommer vi också att läsa utredningen och ta del av de slutsatserna, men vi ser hellre andra åtgärder gällande de som är under 15 år.

Enligt utredningen så varierar straffmyndighetsåldern i EU i dag mellan tio och arton år. I EU och internationellt är snittåldern för straffbarhet är 14 år.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025