Regeringen vill att fler som bidrar till grova gängbrott ska kunna dömas. Nu föreslår utredaren Lise Tamm att lagarna om försök, förberedelse och stämpling helt skrivs om, och att straffen skärps.
Tekniken och verkligheten har i vissa fall sprungit ifrån lagstiftningen. Därför föreslås nu en rad förändringar för att täppa till luckor när det gäller så kallade "osjälvständiga brottsformer", det vill säga sådant som försök, förberedelse och stämpling till brott.
– Syftet är att i större utsträckning kunna ta topparna (i gängen) och att fler unga ska ha möjlighet att hoppa av, säger regeringens utredare, chefsåklagare Lise Tamm.
Regeringen vill att fler som finns i och runt gängen ska kunna dömas för den här typen av brott.
Till exempel kan det handla om att personer som diskuterar mordplaner i en chatt i större utsträckning ska kunna dömas för stämpling.
– Syftet är att träffa bredare – fler personer ska dömas – men det finns också ett kvalitativt syfte att komma åt det fåtal personer som orkestrerar och beställer den här brottsligheten, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Hoppa av
För att ge unga personer en möjlighet att dra sig ur ett brott som planeras, föreslår utredaren en ny möjlighet till frivilligt tillbakaträdande.
– Men det måste ske så tidigt att informationen förhindrar att brottet fullbordas, säger Tamm.
Tanken är att en ung person som hoppar av, och därmed förhindrar brott, ska kunna slippa straff.
Lise Tamm föreslår att hela kapitel 23 i brottsbalken, som reglerar de osjälvständiga brottsformerna, ska upphävas och ersättas med ett nytt kapitel.
Hon anser även att straffskalan för bland annat förberedelse och stämpling ska skärpas, även om inga stora förändringar görs.
Vapenattrapper
Tamm har också haft i uppgift att titta på frågan om när polisen gillrar fällor med vapenattrapper. Förra året friades två män av HD för försök till vapenbrott, efter att polisen ersatt deras vapen med replikor – en dom som beskrevs som en katastrof av åklagare och gängutredare.
Lise Tamm föreslår en särreglering som ska få bukt med det problemet.
Kriminalisera deltagande
De nya lagarna föreslås träda i kraft den 1 november 2025.
Regeringen vill egentligen gå längre. Målet är en allmän kriminalisering av deltagande i kriminella gäng. Det förutsätter dock en ändring i grundlagen, och kan därmed inte träda i kraft förrän efter nästa val.
Genom att skärpa lagarna kring de osjälvständiga brottsformerna hoppas regeringen att rättsväsendet ändå kan komma åt en del av den typen av brott, i väntan på den bredare kriminaliseringen.
