Regeringen är oroad för att svenska myndighetschefer inte ska visa handlingskraft i kris. Över 50 myndigheter får nu i uppdrag att säkerställa en kultur av handlingskraft och proaktivitet.

– Det vi förväntar oss av ledarskapet i myndigheter är att man vågar agera, man vågar fatta beslut, och att det vi lägger myndigheter till last är utevaron av handlingar snarare än att man har handlat, säger ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M).

En rad händelser under de senaste åren har visat att Sveriges krisberedskap inte är vad den borde vara, enligt regeringen.

Ett exempel skulle kunna vara snökaoset i början av förra året när tusentals resenärer satt fast i kylan på E22. Många fick sitta kvar nästan ett dygn innan de evakuerades.

"Ta mer risk"

53 beredskapsmyndigheter får nu i uppdrag att säkerställa att de har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i både i fredstida krissituationer och i krig.

Bohlin understryker att det vid snabba och oförutsägbara händelseförlopp som huvudregel är bättre att agera än att inte göra det.

– I det ligger också att man i vissa hänseenden kanske behöver ta mer risk, säger han

Lovar ni att backa upp en myndighetschef som tar ett beslut som sedan visar sig vara dyrt i onödan?

– Det är svårt att utställa en blank check i alla tänkbara sammanhang, men har man försökt avhjälpa ett problem som är akut, utifrån ett kanske bristfällig beslutsunderlag, och inte nått hela vägen fram så måste det finnas en större respekt för omständigheterna som låg till grund, säger Bohlin.

MSB ska ge stöd

Uppdraget ges i myndigheternas regleringsbrev. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får samtidigt i uppdrag att utöka stödet till myndigheterna.

Regeringen ska även tillsätta en utredning för att se över hur Sveriges beredskap kan effektiviseras så att rätt beslut ska fattas på rätt nivå och vid rätt tidpunkt.