loadingEn av fyra av ST:s medlemmar som jobbar inom Kriminalvården vågar inte framföra kritik. Foto: Kriminalvården
En av fyra av ST:s medlemmar som jobbar inom Kriminalvården vågar inte framföra kritik. Foto: Kriminalvården
Inrikes

Tystnadskultur – ett växande problem i Sverige

Glenn Mattsing

Tre nya utredningar om tystnadskultur ska ge svar på hur omfattande fenomenet är i Sverige. En forskare som länge har undersökt problemet pekar mot Polismyndigheten som extra utsatt. 

Mycket talar för att en tystnadskultur breder ut sig på svenska arbetsplatser. Om detta stämmer och hur fenomenet ser ut är något som svenska forskare vet lite om eftersom det är marginellt utforskat, enligt Annette Nylund, analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, som nu sammanställer kunskap i ämnet. 

– Det finns mycket som talar för att tystnadskultur skapas av kulturen på arbetsplatsen – strukturer som har byggts upp, och förändringar som implementeras. På den svenska arbetsmarknaden har vi varit angelägna om förändringar, men inte beforskat relationen till arbetsmiljö, säger Nylund när Epoch Times ringer henne.

Tystnadskultur inom offentlig sektor

Det går att beskriva tystnadskultur som att människor undviker att uttala sig om vissa saker på grund av normer i en organisation. Det finns dock ingen entydig definition.

Tystnadskultur verkar hämmande på kreativitet och initiativförmåga och kan vara direkt skadlig för enskilda människor. Inom staten finns det ytterligare en negativ dimension – tystnadskultur på myndigheter kan motverka demokratisk insyn och kontroll. 

Riskfaktorer: 

Organisatoriska förutsättningar: 
Riskfaktorer kan exempelvis vara strikta hierarkier, stort fokus på produktion och svag feedbackkultur.

Stark kåranda och arbetsgivarlojalitet:
Sammanhållning är förstås bra, men inte om den övergår i ett vi-mot-dem-tänkande – där intern kritik tolkas som svek. 

Hög arbetsbelastning: 
När verksamheter blir pressade finns det mindre utrymme för konstruktiv dialog.

Politiskt känslig verksamhet: 
De som jobbar inom omdebatterade områden, exempelvis migration, miljö eller rättsväsende, kan censurera sig själva för att undvika att sätta sig – eller sin grupp – i strålkastarljuset. 

Källa: Fackförbundet ST

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEn av fyra av ST:s medlemmar som jobbar inom Kriminalvården vågar inte framföra kritik. Foto: Kriminalvården
En av fyra av ST:s medlemmar som jobbar inom Kriminalvården vågar inte framföra kritik. Foto: Kriminalvården
Inrikes

Tystnadskultur – ett växande problem i Sverige

Glenn Mattsing

Tre nya utredningar om tystnadskultur ska ge svar på hur omfattande fenomenet är i Sverige. En forskare som länge har undersökt problemet pekar mot Polismyndigheten som extra utsatt. 

Mycket talar för att en tystnadskultur breder ut sig på svenska arbetsplatser. Om detta stämmer och hur fenomenet ser ut är något som svenska forskare vet lite om eftersom det är marginellt utforskat, enligt Annette Nylund, analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, som nu sammanställer kunskap i ämnet. 

– Det finns mycket som talar för att tystnadskultur skapas av kulturen på arbetsplatsen – strukturer som har byggts upp, och förändringar som implementeras. På den svenska arbetsmarknaden har vi varit angelägna om förändringar, men inte beforskat relationen till arbetsmiljö, säger Nylund när Epoch Times ringer henne.

Tystnadskultur inom offentlig sektor

Det går att beskriva tystnadskultur som att människor undviker att uttala sig om vissa saker på grund av normer i en organisation. Det finns dock ingen entydig definition.

Tystnadskultur verkar hämmande på kreativitet och initiativförmåga och kan vara direkt skadlig för enskilda människor. Inom staten finns det ytterligare en negativ dimension – tystnadskultur på myndigheter kan motverka demokratisk insyn och kontroll. 

Riskfaktorer: 

Organisatoriska förutsättningar: 
Riskfaktorer kan exempelvis vara strikta hierarkier, stort fokus på produktion och svag feedbackkultur.

Stark kåranda och arbetsgivarlojalitet:
Sammanhållning är förstås bra, men inte om den övergår i ett vi-mot-dem-tänkande – där intern kritik tolkas som svek. 

Hög arbetsbelastning: 
När verksamheter blir pressade finns det mindre utrymme för konstruktiv dialog.

Politiskt känslig verksamhet: 
De som jobbar inom omdebatterade områden, exempelvis migration, miljö eller rättsväsende, kan censurera sig själva för att undvika att sätta sig – eller sin grupp – i strålkastarljuset. 

Källa: Fackförbundet ST

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024