Regeringen vill att unga mellan 15 och 17 år ska kunna dömas till strängare straff. Men många är kritiska till det förslag som lagts fram, och åklagarna vill att regeringen överväger en helt annan lösning.
Allt fler unga mellan 15-17 år åtalas för grova brott som skjutningar och sprängningar. Men för många stannar påföljden vid sluten ungdomsvård där maxtiden är fyra år.
Regeringen och SD har aviserat att de vill se hårdare straff för unga, och i somras presenterade utredaren Gunnel Lindberg ett förslag.
Hon föreslår att dagens straffrabatt för 15-17-åringar ska minskas kraftigt (se faktaruta). Det kan innebära betydligt längre straff för till exempel mord när ungdomsfängelser införs.
För 18–20-åringar ska straffrabatten slopas helt.
”Annan lösning”
Polisen har inte några invändningar mot förslaget, enligt remissvaret till regeringen.
Men Åklagarmyndigheten är kritisk.
Dels konstaterar man att effekten av förslagen blir ”påtagligt skärpta reaktioner” mot unga brottslingar.
”Om det finns tillräckliga skäl för en sådan förändring kan diskuteras”, skriver myndigheten.
Dels varnar man för att systemet kan bli svårt att tillämpa och ifrågasätter hela utformningen av hur straffrabatten ska fungera.
”Åklagarmyndigheten förordar att en annan lagteknisk lösning övervägs”, står det i remissvaret.
Flera tunga myndigheter avstyrker helt förslaget om minskad straffrabatt för 15-17-åringar, dit hör Brottsförebyggandet rådet, Socialstyrelsen och Barnombudsmannen.
Brå anser att hårdare straff för unga kan göra mer skada än nytta när det gäller att förhindra att unga begår fler brott i framtiden.
”En ingripande påföljd kan verka stigmatiserande, förstärka utanförskap och bekräfta en kriminell identitet”, skriver Socialstyrelsen.
Efterlyser helhetsgrepp
En återkommande kritik är att frågan om unga och skärpta straff berörs i flera olika utredningar och att det är svårt att överblicka vilka konsekvenserna blir i slutändan.
Åklagarmyndigheten understryker att det behöver tas ett helhetsgrepp på frågorna.
”Det kommer att krävas en omsorgsfull behandling vid den fortsatta beredningen för att en genomtänkt ordning för unga lagöverträdare ska kunna åstadkommas”, skriver man.
Utredarens förslag får också visst stöd. Brottsofferjouren, Göta hovrätt och länsstyrelsen Västerbotten hör till dem som uttalar sig mer positivt.
Tanken är att lagändringarna ska börja gälla sommaren 2026. I januari presenterar utredaren sitt slutbetänkande och då ingår även frågan om sänkt straffmyndighetsålder från dagens 15 år.
