I veckan skedde en av de blodigaste striderna mellan styrkor som tillhör det nya styret i Syrien och Assadtrogna män efter regimens fall.
– Det finns många som är oroliga att det nya styret ska komma efter dem nu, säger Syrienkännaren Aron Lund.
På juldagen dödades 17 personer i Tartus-provinsen i samband med att säkerhetsstyrkor skulle gripa en före detta chef för det ökända Saydnaya-fängelset. Enligt Londonbaserade konfliktbevakaren Syriska människorättsobservatoriet hamnade säkerhetsstyrkorna i ett bakhåll och strider utbröt mellan soldaterna och Assadtrogna män.
Tartus, där striderna skedde, ligger i västra Syrien. Här i kustområdena bor traditionellt sätt många alawiter – den minoritet som diktatorn Bashar al-Assad tillhör och därmed den grupp som var mest lojal med den störtade regimen. Många alawiter har arbetat inom den tidigare syriska staten och militären.
Amnesti utlovad
Det nya ledarskapet – islamistgruppen HTS – har sagt att den ska utfärda amnesti för de soldater som har tjänat den forna regimen. Samtidigt säger HTS att man ska straffa dem som har blod på sina händer.
Fängelsechefen som greps i Tartus efter striderna var tidigare chef för landets militära fältdomstol och ansvarig för att döma "tusentals människor" till döden.
Men enligt Aron Lund, som är analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, är det svårt att veta vilka HTS betraktar "ha blod på sina händer".
– Ännu så länge är det väldigt oklart vilka som räknas som skyldiga. Många har ju otroligt mycket blod på sina händer och det är troligt att personer från Assadregimen gömmer sig i alawitiska byar, säger han.
"Avfällingar från islam"
Samtidigt, menar Lund, är den alawitiska minoritetens rädsla för vad som ska hända befogad, eftersom HTS-medlemmar fram till nyligen talade om gruppen som avfällingar från islam som ska utplånas från jordens yta.
– Men signalerna från det nya HTS-styret är väldigt positiva, hittills. De har ju bland annat sagt att alawiter inte ska förföljas och att minoriteter ska få leva i fred, säger Lund.
Ett mer akut problem, anser Aron Lund, är hur stor kontroll HTS har i landet. Det finns mängder av väpnade grupper och frågan är hur man ska få kontroll över dem så att det inte utvecklas till plundring, inbördesstrider och att nya extrema krafter får fäste.
Dareen Khalifa, senior rådgivare vid International crisis group, säger till The New York Times att HTS nu försöker ena olika rebellfraktioner under en och samma regering.
– De försöker bygga en stat. Man kan inte bygga en stat när man har miljoner olika miliser som springer runt och gör sina egna saker, säger Khalifa till tidningen.