USA:s ökade tryck på Nato-länderna att höja försvarsutgifterna mot 2 procent av BNP kan pressa även ickemedlemmen Sverige.

– Det är vi själva som bestämmer hur vi agerar, säger däremot försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Flera försvarsexperter tror att USA:s krav på att Europa betalar mer för sitt eget försvar även kommer att sätta press på Sverige. Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), tror att minskat intresse för Sverige från amerikansk sida kan göra att försvarsanslagen måste öka extra mycket.

– Under Obamaadministrationen hade Sverige och USA en bra informell relation som på något sätt syftade till att de skulle ingripa om Sverige blev attackerat. Men nu är det högst sannolikt att Trump ifrågasätter varför vi betalar så oerhört lite och varför USA ska sponsra Sverige med sina skattepengar, säger Winnerstig.

Bli kostsamt

Han säger att Sverige sitter i risigt till, efter att ha rustat ned och sänkt försvarsutgifterna mer än våra nordiska grannländer. Sverige lägger nu motsvarande 1 procent av BNP på försvaret. Inom Nato är målet minst 2 procent.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att han har noterat den amerikanska synen på Nato-länderna. Men några påtryckningar mot Sverige har han inte märkt av.

– Vi är beredda att både öka vår ambition och samarbeta med andra, säger Hultqvist.

Billigare i Nato?

Mike Winnerstig hävdar att Sverige skulle behöva satsa sex gånger så mycket som i dag, sex procent av BNP, på försvaret om det skulle upp i nivån det hade under det kalla kriget.

– Det skulle i så fall vara billigare om Sverige på sikt ökade sina försvarsutgifter till 2 procent och gick med i Nato, säger han.Petr